Miljömärkningen Svanen

Skriftlig fråga 2017/18:850 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-23
Överlämnad
2018-02-26
Anmäld
2018-02-27
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

Information är en grundbult för att konsumenter och företag ska kunna göra medvetna val. Därför är bland annat kvalitets- och miljömärkningar oerhört viktiga. Med gemensamma certifieringssystem som exempelvis CE, Iso och Krav ges samhället insikt i vilka varor och tjänster som håller en viss standard. Vissa märkningar lägger ett gemensamt kvalitetsgolv för en bransch – andra är mer svåruppnåeliga och skapar drivkrafter till förbättring.

Miljömärkningen Svanen infördes 1989 på initiativ av Nordiska ministerrådet och sköts av det statliga bolaget Miljömärkning Sverige (tidigare Sis Miljömärkning AB). Svanen träffas tre gånger per år för att utvärdera och förnya kriterier, och märkningen finns på en uppsjö av varor i Sverige och Norden.

Tyvärr finns indikationer på att dessa kriterier inte i alla delar baseras på den konsensus som råder i forskarvärlden. Exempelvis förvägras märkning till produkter som utvecklats med hjälp av avancerad växtförädling, något som en rad ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien påpekar i Svenska Dagbladet den 21 februari i år. Svanen menar då att det inte finns en konsensus angående GMO, vilket förvisso kan vara sant, men det ter sig märkligt att en statlig aktör ska basera sin konsumentinformation på något annat än den dominerande uppfattningen hos oberoende forskningsorganisationer.

När det gäller exempelvis klimatutmaningen talas det ofta från klimatskeptikers håll om att det inte finns en konsensus angående växthuseffekten och jordens uppvärmning. Men då ska man minnas att relationen mellan uppfattningarna är ca 99 mot 1. Självklart bör då klimatpolitiken då luta sig mer på den dominerande uppfattningen, snarare än den avvikande. Samma sak gäller växtförädling.

Detta blir särskilt viktigt i en tidsålder som vår. Under förra året var två av de vanligaste begreppen i svensk och internationell debatt ”alternativa fakta” och ”fake news”. Skulle detta vara indikationer på att vi närmar oss en postfaktisk tid är detta mycket nedslående. Därför är det viktigare än någonsin att vi förlitar oss på vetenskapen – en uppfattning som flera svenska ministrar anförde i Dagens Nyheter den 21 april förra året. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Hur ska statsrådet och regeringen se till att den statliga miljömärkningen Svanen baseras på solid grund och aktuell forskning och tar hänsyn till den dominerande uppfattningen hos oberoende forskningsorganisationer om genmodifierade växter?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:850 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)



Fi2018/

00849/KO

, Fi2018/00875/KO

Finansdepartementet

Finansmarknads- och konsumentministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:837 av Maria Malmer Stenergard (M)
Miljöcertifieringar och 2017/18:850 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Miljömärkningen Svanen

Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Sveriges miljöcertifieringar i framtiden grundas på vetenskap. I frågan hänvisas till krav avseende genmodifierade organismer, GMO. Jesper Skalberg Karlsson har frågat hur jag och regeringen ska se till att den statliga miljömärkningen Svanen baseras på solid grund och aktuell forskning och tar hänsyn till den dominerande uppfattningen hos oberoende forskningsorganisationer om genmodifierade växter.

Nordisk miljömärkning (Svanen) ska följa de riktlinjer som fastställts av Nordiska ministerrådet (reviderades senast 2014), vilka bl.a. slår fast att Svanen ska bedriva en samnordisk utveckling och revidering av kriterier med höga miljö-, klimat- och kvalitetskrav samt en objektiv kontroll. Beslut om kriterier fattas av den Nordiska miljömärkningsnämnden, som består av representanter från alla nordiska länder.

Miljömärkning Sverige AB, som förvaltar Svanen i Sverige, liksom de övriga nordiska miljömärkningssekretariaten, arbetar med kriterier för Svanen utifrån de procedurer och principer som vägleder en typ 1-märkning i enlighet med ISO 14024: oberoende, tredjepartscertifierad, livscykelbaserad. Detta sker på basis av en omfattande dialog med miljömärkningens intressenter men utan någon politisk inblandning, vilket är grundläggande för märkningens trovärdighet.

Det är regeringens och min uppgift att tillse att bolaget följer den statliga ägarpolicyn och de särskilda ägaranvisningar som meddelats bolaget, men i detta ingår inte att ha synpunkter på enskilda kriterier.

Svanen är en frivillig miljömärkning som möjliggör för konsumenter att göra ett aktivt val baserat på egenskaper som går utöver lagstiftningens krav och för producenter att konkurrera med miljöanpassade produkter. Till grund för de krav som ställs ligger naturligtvis forskning och kunskap om en produkts miljöpåverkan genom hela livscykeln. En öppen dialog med forskningen inom berörda discipliner är av betydelse för ett fortsatt högt konsumentförtroende. Svanen är i stort sett helt finansierad via licensavgifter i Sverige, vilket jag ser som ett bevis på att såväl producenter som konsumenter efterfrågar och har förtroende för märkningen.

Stockholm den 7 mars 2018

Per Bolund

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.