Till innehåll på sidan

Mål för andelen nyanställda kvinnor i byggbranschen

Skriftlig fråga 2017/18:1076 av Betty Malmberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-03-21
Överlämnad
2018-03-22
Anmäld
2018-03-23
Sista svarsdatum
2018-04-04
Svarsdatum
2018-04-09
Besvarad
2018-04-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Nyligen beslutade regeringen att sätta upp ett mål för hur många av de som nyanställs inom bygg- och anläggningsbranschen som ska vara kvinnor. Enligt pressmeddelandet från den 8 mars 2018 ska minst var fjärde nyanställd ”byggare” vara kvinna år 2030. Undertecknad instämmer självklart i det statsrådet skriver om att vi ska ha en god arbetskultur och miljö i bygg- och anläggningsbranschen där såväl kvinnor som män trivs att jobba. Detta är något som naturligtvis ska gälla för alla branscher och arbetsplatser. Men samtidigt förvånas jag över beslutet, för hur ska ett dylikt mål nås? Innebär det till exempel att bygg- och anläggningsföretag framgent ska kvotera in kvinnor och att detsamma i så fall ska gälla på alla utbildningsprogram som kan ligga till grund för denna typ av yrken? Och vad händer om kvinnor fortsätter att välja bort dessa utbildningar och jobb till förmån för andra?

Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Peter Eriksson:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att målet om att minst var fjärde nyanställd byggare ska vara kvinna år 2030 ska nås?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1076 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)



N2018/02005/BB

Näringsdepartementet

Bostads- och digitaliseringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1076 av Betty Malmberg (M)
Mål för andelen nyanställda kvinnor i byggbranschen

Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att målet om att minst var fjärde nyanställd byggare ska vara kvinna år 2030 ska nås.

En ojämn könsfördelning fungerar utestängande mot kvinnor men också mot grupper av män. Det råder dessutom brist på arbetskraft i byggbranschen. Det är därför strategiskt viktigt att regeringen anger en målsättning som kan bidra till en positiv utveckling när det gäller jämställdhet och kompetensförsörjning i branschen, frågor som är tätt sammanlänkade. Jag noterar att parterna inom branschen själva lyft vikten av, och arbetar med, detta.

Även om staten har möjlighet att påverka situationen är det givetvis så att det i första hand är branschens aktörer som själva har möjlighet att vidta konkreta åtgärder för att åstadkomma en mer jämställd byggbransch. Jag har träffat representanter för byggbranschen för att informera mig om vilka åtgärder som vidtagits och det kommer jag även att göra framöver. Jag uppfattar att det finns en medvetenhet hos branschens parter om att denna fråga är viktig och det finns gott om exempel på positiva initiativ som redan vidtagits från branschens sida. Det är uppmuntrande att branschen ställer sig positiv till regeringens målsättning och ser det som en viktig signal för det fortsatta jämställdhetsarbetet.

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling enligt regeringens jämställdhetspolitiska delmål om jämställd utbildning. Regeringen har gjort satsningar på att förbättra studie- och yrkesvägledningen för att elever ska ha möjlighet att göra informerade studieval. Regeringen stärker gymnasieskolans yrkesprogram och inför kurser för grundläggande behörighet till högskolan. Regeringen bygger även ett nytt kunskapslyft för att skapa reella möjligheter till livslångt lärande och för att det ska gå att komplettera en utbildning eller växla karriär under arbetslivet. Statens skolverk har regeringens uppdrag att genomföra fortbildningsinsatser för studie- och yrkesvägledare, bland annat för att elevernas studie- och yrkesval inte ska begränsas av kön. Regeringen har även tillsatt en utredning med uppdrag att bl.a. analysera, och vid behov lämna förslag på åtgärder, hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att bidra till att studie- och yrkesval sker oberoende av könstillhörighet.

Vidare har regeringen även vidtagit ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad, bl.a. har Arbetsförmedlingens instruktion ändrats för att förtydliga ansvaret för att verksamheten ska främja jämställdhet och motverka könsuppdelning på arbetsmarknaden.

Jag har för avsikt att noga följa denna fråga.

Stockholm den 9 april 2018

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.