Löfte om fler undersjuksköterskor

Skriftlig fråga 2016/17:1612 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-06-16
Överlämnad
2017-06-16
Anmäld
2017-06-19
Svarsdatum
2017-06-28
Sista svarsdatum
2017-06-28
Besvarad
2017-06-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Det är minst sagt märkligt att ansvarigt statsråd Regnér i sitt svar på min skriftliga fråga gällande löftet om 4 000 respektive 4 500 fler undersköterskor i äldreomsorgen under mandatperioden är nöjd med att det inte går att fastställa exakt hur regeringens satsning på att öka bemanningen av undersköterskor i äldreomsorgen utfallit.

Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag har bland annat lämnat rekommendationen gällande riktade statsbidrag att dessa bör utformas på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering. Det står med statsrådet Regnérs svar helt klart att regeringen underlåtit att utforma denna satsning så att dess effekter tydligt låter sig utvärderas. För det råder ingen tvekan om att regeringen har lovat att öka bemanningen inom äldreomsorgen med minst 4 000 undersköterskor.

Statsminister Löfven lovade följande i sitt inledningsanförande i partiledardebatten i riksdagen den 10 juni 2015:

"Vi har en välfärd som skriker efter mer utbildad personal. Vi har operationsköer som växer på ganska många håll. Därför investerar vi i fler sjuksköterskor och undersköterskor. Det blir över 4 000 fler i äldreomsorgen, 20 000 extratjänster".

Till skillnad från statsministern utlovade statsrådet Regnér 4 500 fler undersköterskor som följd av regeringens löfte om ökad bemanning i äldreomsorgen, enligt tidningen Hela Hälsingland den 23 april 2015.

Socialstyrelsens grova sammanställning visar att uppskattningsvis 6 av 10 av de knappt 5 000 årsarbetare som finansierats med dessa stimulansmedel gått till undersköterskor. Det vill säga i bästa fall uppemot ungefär 3 000 undersköterskor. Därtill ingår i dessa tal både nyanställningar och ökad sysselsättningsgrad/arbetstid för redan befintlig personal. Således är 3 000 en överskattning av hur många nya undersköterskor som tillkommit i äldreomsorgen.

Det betyder att varken löftet om 4 000 eller 4 500 fler undersköterskor inom äldreomsorgen hittills är uppfyllt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

 

Vilka nya konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att dels säkerställa att regering och riksdag kan följa upp utvecklingen av antalet nyanställda undersköterskor i äldreomsorgen, dels uppfylla löftet om minst 4 000 fler undersköterskor i äldreomsorgen under mandatperioden?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1612 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2017/03630/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1612 av Cecilia Widegren (M) Löfte om fler undersjuksköterskor

Cecilia Widegren har frågat mig vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta för att dels säkerställa att regering och riksdag kan följa upp utvecklingen av antalet nyanställda undersköterskor i äldreomsorgen, dels uppfylla löftet om minst 4 000 fler undersköterskor i äldreomsorgen under mandatperioden.

Låt mig börja med att svara på frågan om vad regeringen gör för att skapa förutsättningar för att fler undersköterskor ska kunna anställas inom äldreomsorgen.

Regeringens bemanningssatsning på totalt 7 miljarder kronor under perioden 2015 – 2018 ska användas till kostnader för personal som utför stöd och omvårdnad och som arbetar nära de äldre. Om pengarna används till undersköterskor, vårdbiträden, arbetsterapeuter eller någon annan yrkeskategori, beror på vilka behov kommunen har men också på vilka möjligheter kommunen har att rekrytera.

Undersköterska är ett bristyrke både på kort och på lång sikt, konstaterar Arbetsförmedlingen. (Arbetsförmedlingen 2016, Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick) Med strikta krav på att stimulansmedlen enbart skulle få användas till undersköterskor skulle risken finnas att medlen inte används fullt ut.

De allra flesta kommuner har kunnat använda medlen till angelägna förstärkningar, enligt Statskontorets uppföljning. Tack vare detta kan 5 000 årsarbetskrafter bidra till en meningsfull tillvaro för äldre och till att minska arbetsbördan för personalen.

Regeringen har även gjort ett permanent resurstillskott på 10 miljarder kronor per år till kommunsektorn, som bl.a. kan användas inom äldreomsorgen.

Kompetensbehoven inom välfärden är stora. För att stärka möjligheten för personer som är visstidsanställda i äldreomsorgen och hälso- och sjukvården att vidareutbilda sig, för att bli exempelvis undersköterska, har regeringen inrättat ett särskilt statsbidrag. Under 2017 har Skolverket beviljat statsbidrag om 50 mnkr till kommunerna, för drygt 1000 årsstudieplatser för denna målgrupp (i enlighet med SFS2015:504), fram t.o.m. den 8 maj.

Utredningen om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen har lyft frågan om legitimation för undersköterskor. Undersköterskor spelar en mycket viktig roll i äldreomsorgen och regeringen ser det som helt avgörande att undersköterskeyrkets status stärks och att skillnaden i kompetens gentemot andra yrkesgrupper blir tydlig. Frågan om legitimation skulle bidra till att stärka undersköterskeyrket är komplex och regeringen ser därför positivt på förslaget om att utreda förutsättningarna för att genomföra en sådan förändring.

En del i att underlätta den samlade kompetensförsörjningen är att ta till vara den arbetskraft som finns hos nyanlända eller personer som varit utan arbete en längre tid. Inom såväl offentligt finansierad äldreomsorg som hälso- och sjukvård finns möjligheten att använda sig av extratjänster via Arbetsförmedlingen. Extratjänster ger arbetsgivare goda ekonomiska förutsättningar att anställa personer som kan avlasta befintlig personal och utgöra en extra resurs på arbetsplatsen.

Socialstyrelsen har i uppdrag att i den mån det går, ta fram uppgifter om hur många årsarbetskrafter som satsningen finansierat, fördelat på personalkategorier. Under 2015 finansierade satsningen bl.a. 3 000 undersköterskor, 1 100 vårdbiträden och 300 sjuksköterskor, enligt kommunernas redovisningar. Statskontoret har i uppdrag att följa upp styrning och utformning av satsningen, och funnit att den är ändamålsenlig och fungerar väl.

Stockholm den 28 juni 2017

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.