Lantbrukets utveckling
Skriftlig fråga 2012/13:376 av Hultqvist, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-03-12
- Anmäld
- 2013-03-12
- Besvarad
- 2013-03-20
- Svar anmält
- 2013-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 mars
Fråga
2012/13:376 Lantbrukets utveckling
av Peter Hultqvist (S)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Svenskt jordbruk kan inom kort stå inför ännu en strukturomvandling som får omfattande effekter. Förändringar av EU-stödet och det svenska jordbruksstödet samt den så kallade utfasningen av energiskatteåterbetalningen förändrar jordbrukets ekonomiska förutsättningar. Uppgifter tyder på att 20 till 30 procent av jordbrukarna riskerar att hamna i en så svår ekonomisk situation att de tvingas avveckla sin verksamhet.
Min fråga till landsbygdsministern är:
Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att stoppa en befarad utveckling med omfattande nedläggningar inom svenskt lantbruk?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:376 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2012/13:376 Lantbrukets utveckling
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa en befarad utveckling med omfattande nedläggningar inom svenskt lantbruk.
Låt mig börja med att säga att regeringen delar Peter Hultqvists oro för utvecklingen inom delar av det svenska lantbruket. Regeringen har därför redan genomfört en rad åtgärder för att förbättra villkoren för landsbygdens företag. Några viktiga åtgärder som kan nämnas är generellt sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta köttkontrollavgifter, slopad handelsgödselskatt och regelförenkling. Men det krävs mer.
När det gäller kommande förändringar av EU-stödet stämmer det att kommissionens ursprungliga förslag till ny jordbrukspolitik skulle medfört stora omfördelningar av gårdsstödet. Förslaget har dock mött stort motstånd eftersom utgångspunkten för fördelning av gårdsstöden skiljer sig mycket åt i olika medlemsstater. En sådan förändring skulle därför ha inneburit att lantbrukare runt om i unionen hade drabbats mycket olika.
Nu pågår förhandlingar om ett kompromissförslag som ger medlemsstaterna en större flexibilitet i hur omfördelning kan göras, både när det gäller tid och omfattning. Det förslaget har ett starkt stöd både i rådet och i Europaparlamentet. För mig är det viktigt att förändringar sker under socialt acceptabla villkor. Vi kommer därför noga att räkna på olika möjligheter till nationell implementering och utvärdera konsekvenserna för olika grupper av lantbrukare innan beslut fattas. Inom det nya landsbygdsprogrammet som nu planeras kommer jag att värna en inriktning som stimulerar utveckling, som till exempel investeringsstöd och kompetensutveckling.
EU:s jordbrukspolitik är dock inte allt. Det är naturligt att det pågår en strukturomvandling i alla sektorer. Det är viktigt med ökad produktivitet för att göra det attraktivt att vara verksam i lantbruket. Svenska lantbrukare investerar och utvecklar sina företag och det är positivt. Trots det minskar produktionen inom viktiga sektorer såsom mjölk och kött. Av det skälet tillsätter nu regeringen en utredning som ska analysera jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Utredaren ska också beskriva ett troligt scenario för utvecklingen fram till år 2030.
Utifrån analysen av konkurrenskraften, ska utredaren lämna förslag till en strategi och åtgärder för ett livskraftigt svenskt lantbruk. Med livskraftig menar vi då att produktionen av råvaror och livsmedel bibehålls eller ökar jämfört med i dag, för att på marknadsmässiga grunder möta efterfrågan på både lokala och globala marknader. Utredningen är viktig för att göra en ordentlig genomlysning av sektorn och för att identifiera verkningsfulla åtgärder.
För mig är det viktigt att se till att politiken skapar förutsättningar för tillväxt, framtidstro samt investeringar på lång såväl som på kort sikt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.