Långtidsarbetslösheten och psykisk ohälsa
Skriftlig fråga 2017/18:918 av Christian Holm Barenfeld (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-28
- Överlämnad
- 2018-02-28
- Anmäld
- 2018-03-01
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Flertalet undersökningar visar att den psykiska ohälsan ökar om den arbetssökande har varit arbetslös under en längre tid. SCB beskriver problemet så här: ”De arbetslösa befinner sig i en ond cirkel. Förutom att dålig hälsa kan leda till arbetslöshet finns det risk att arbetslöshet leder till dålig hälsa."
Framför allt har utrikes födda, personer med funktionshinder och långvarigt arbetslösa svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi kan också se att just antalet långvarigt arbetslösa ökar trots att det är högkonjunktur. Normalt sett så brukar denna grupp minska när konjunkturen är stark, men så är alltså inte fallet under den rödgröna regeringens styre.
Med anledning av ovanstående skulle jag vilja fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Vilka risker ser ministern med att gruppen långvarigt arbetslösa har ökat, och hur resonerar ministern kring de konsekvenser som arbetslösheten för med sig gällande de arbetssökandes hälsa?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:918 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:918 av Christian Holm Barenfeld (M) Långtidsarbetslösheten och psykisk ohälsa
Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka risker jag ser med att gruppen långvarigt arbetslösa har ökat, och hur jag resonerar kring de konsekvenser som arbetslösheten för med sig gällande de arbetssökandes hälsa.
Svensk arbetsmarknad utvecklas starkt. Sedan regeringen tillträdde är det mer än 250 000 fler som är i jobb. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningar har både antalet arbetslösa och långtidsarbetslösa minskat under de senaste åren. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik visar även att antalet inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin har sjunkit. Att färre är arbetslösa och långtidsarbetslösa för förhoppningsvis med sig en minskning av psykisk ohälsa relaterad till arbetslöshet.
Trots den goda utvecklingen kvarstår utmaningar på arbetsmarknaden och en sådan handlar om att komma till rätta med långtidsarbetslösheten. Andelen av de inskrivna arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden har ökat under många år. Det gäller främst de som saknar en fullföljd gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre arbetslösa.
Alla som kan jobba ska jobba. Ett arbete ger förutom egenförsörjning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Ett arbete är välgörande för människors hälsa och välmående vilket givetvis är en av många anledningar till att regeringen från dag ett har prioriterat att bekämpa arbetslösheten.
En aktiv arbetsmarknadspolitik innebär att arbetssökande ska ges tillgång till insatser som stärker deras möjlighet till jobb. Politiken ska underlätta för arbetsgivare att hitta den arbetskraft de söker. Regeringen har lagt om arbetsmarknadspolitiken för att öka de rustande inslagen och stärka matchningen på arbetsmarknaden.
Den som stått länge utan arbete ska ges tillgång till insatser för att rustas till arbete. Regeringen ersätter flera av dagens anställningsstöd med introduktionsjobb som innebär ett mer kraftfullt och förenklat stöd. Introduktionsjobben blir ett viktigt verktyg i Arbetsförmedlingens uppdrag att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. Genom extratjänster och moderna beredskapsjobb har dessutom möjligheten till egen försörjning genom arbete stärkts för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och vi ser att dessa utvecklas i mycket god takt.
Sammantaget innebär regeringens politik att individer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan erbjudas aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser som utgår från individens behov och som stärker deras förutsättningar för att få ett jobb eller påbörja studier.
Stockholm den 7 mars 2018
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.