Lagen mot könsstympning
Skriftlig fråga 2005/06:2004 av Wigström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-08-31
- Svar anmält
- 2006-10-02
- Anmäld
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 augusti
Fråga 2005/06:2004 av Cecilia Wigström (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Lagen mot könsstympning
För första gången sedan lagen mot könsstympning infördes för drygt 20 år sedan har åtal väckts mot en förälder för att han har könsstympat en av sina döttrar i utlandet. I veckan avslutas förhandlingarna vid Hovrätten i Göteborg, dit tingsrättsdomen överklagats. Eftersom könsstympningsmål enligt lagen inte behandlas som sexualbrott är förhandlingarna öppna och offrets namn har offentliggjorts. Detta är mycket obehagligt för flickan som utsatts och lagen bör ändras. Annars riskerar fler unga kvinnor att avstå från att anmäla dessa brott i framtiden.
Ett annat problem med lagen mot könsstympning är att preskriptionstiden går ut tio år efter det att brottet begåtts. En del flickor könsstympas redan vid födseln eller vid bara några års ålder. Det innebär att brottet preskriberas innan de fyllt 18 år, vilket är (på tok) för tidigt. Det kanske är först i vuxen ålder som en kvinna får kunskap om lagstiftningen och är tillräckligt oberoende av föräldrarna för att våga anmäla brottet till polisen. För att underlätta så att fler övergrepp på flickor bestraffas bör preskriptionstiden förlängas, exempelvis till tio år efter personens 18-årsdag.
Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att förbättra lagen mot könsstympning?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:2004 besvarad av
den 31 augusti
Svar på fråga 2005/06:2004 om lagen mot könsstympning
Socialminister Berit Andnor
Cecilia Wigström har ställt en fråga om vilka åtgärder som justitieministern är beredd att vidta för att förbättra lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.
Könsstympning är en allvarlig kränkning av flickors integritet och deras rätt till hälsa och sexualitet som med kraft måste bekämpas. Regeringen har också under de senaste åren vidtagit flera åtgärder som syftar till att motverka denna företeelse.
Domstolsförhandlingar är av rättssäkerhetsskäl normalt offentliga. Möjligheten att förordna om stängda dörrar är i de flesta typer av brottmål begränsade. Detta gäller även brottet könsstympning. Avvägningen mellan den viktiga principen om offentlighet i domstolarna och skydd för enskildas integritet är svår. Flera motstående intressen måste beaktas innan en inskränkning i huvudregeln om offentlighet kan göras för en ny måltyp. Jag kommer emellertid noggrant att följa utvecklingen i det här avseendet.
Könsstympning är ett allvarligt brott och det är helt oacceptabelt att flickor i Sverige blir könsstympade. Brottets karaktär, där flickan ofta befinner sig i en stark beroendeställning, gör att det kan vara svårt för flickan att anmäla brottet vilket kan leda till att anmälan sker först flera år efter det att brottet har begåtts mot henne.
Regeringskansliet har i januari i år gett en utredare i uppdrag att överväga ändrade regler om preskription för vissa allvarliga brott, såsom mord, och om det finns andra brott som kan anses så allvarliga att det finns skäl att förändra preskriptionstiden för dem. Jag har försäkrat mig om att frågan om preskriptionstider för könsstympning också ligger inom ramen för utredarens uppdrag. Uppdraget ska redovisas senast den 4 januari 2007. Utredarens slutsatser bör inte föregripas.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.