Kvaliteten i idrottsundervisningen
Skriftlig fråga 2016/17:715 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-24
- Överlämnad
- 2017-01-25
- Anmäld
- 2017-01-26
- Svarsdatum
- 2017-02-01
- Sista svarsdatum
- 2017-02-01
- Besvarad
- 2017-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
En majoritet i riksdagen har röstat för att utöka antalet idrottstimmar i högstadiet, från dagens 500 timmar till 600 timmar. Det motsvarar en ökning med 20 procent. Trots denna riksdagsmajoritet har regeringen inte gått vidare med förslaget.
I en intervju med Sveriges Radios Radiosporten avfärdar statsrådet Gabriel Wikström mer undervisningstid i ämnet idrott och hälsa med motiveringen: ”Kvalitén på idrottstimmarna är allt för låg på allt för många ställen i landet, vi måste höja kvalitén innan vi utökar antalet timmar.”
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
På vilken rapport, undersökning eller forskning grundar statsrådet sitt uttalande?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:715 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
PAGE
2
Dnr U2017/00295/S Dnr S2017/00477/FS | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:714 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Brister i idrottsundervisningen och fråga 2016/17:715 av Camilla Waltersson Grönvall (M) Kvaliteten i idrottsundervisningen
Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vad jag och regeringen gjort, och avser att göra, för att stärka kvaliteten i undervisningen i idrott och hälsa. Camilla Waltersson Grönvall har även frågat folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström på vilken rapport, undersökning eller forskning statsrådet grundade sitt uttalande att kvalitén på idrottstimmarna är allt för låg på allt för många ställen i landet och att kvalitén måste höjas innan antalet timmar utökas. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Frågorna besvaras i ett sammanhang eftersom de berör samma område.
Statens skolinspektion har i två rapporter, Mycket idrott och lite hälsa (2010:2037) och Idrott och hälsa i grundskolan (2012:5), identifierat en rad utvecklingsområden för undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Bland annat fann myndigheten att innehållet på lektionerna dominerades av bollspel och bollekar, följt avkonditions- och motionsaktiviteter, och konstaterade att detta ensidiga innehåll inte speglar kursplanen. Skolinspektionen ansåg att åtgärder behövde vidtas inom en rad områden. Bland annat borde lärarna i ämnet utveckla sitt arbetssätt med att omsätta styrdokumenten i undervisningen och rektorerna borde se till att ämnet ingår fullt ut i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen identifierade också en risk för att bedömning och betygssättning i ämnet inte utgick från styrdokumenten.
Även Statens skolverks rapport På pojkars planhalva? (2010:355) visade att det fanns en osäkerhet hos lärarna om vad som ska läras ut i ämnet och hur kunskaperna ska bedömas. Detta bekräftas också i en studie som Malmö högskola, på uppdrag av Skolverket, genomförde under 2015 (Malmö högskola, Lärares förtrogenhet med betygssättning, 2016).
Skolverket erbjuder lärare i idrott och hälsa bedömningsstöd och annat stödmaterial. Skolverket medverkar även vid läns- och kommungemensamma studiedagar med fokus på betyg och bedömning inom ämnet idrott och hälsa. Av den utvärdering som gjordes av insatserna under perioden 2012–2013 drog myndigheten slutsatsen att dessa som helhet i begränsad utsträckning förändrat lärarnas syn på ämnet eller påverkat den egna undervisningen och att effekter inte kan utläsas på kort sikt. Skolverket lyfte fram att lärare behöver tid, lokalt förankrat utvecklingsstöd och lokalt förankrad kompetensutveckling för att det ska finnas möjlighet att utveckla undervisningen.
Regeringen gav 2015 Skolverket i uppdrag att genomföra nationella skolutvecklingsprogram i form av systematiska och långsiktiga kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor inom en bredd av områden och där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov (U2015/03844/S m.fl.). I uppdraget ingår särskilt att skapa förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå inom de identifierade områdena. Myndigheten erbjuder stöd för huvudmän, rektorer och förskolechefer att styra och leda mot en utbildning som främjar varje barns och elevs utveckling och lärande. Skolverket erbjuder även övergripande stöd i fråga om bedömning och betygssättning, arbetet med delaktighet och likabehandling och för att stärka den specialpedagogiska kompetensen. Flera av dessa insatser kan lärare i idrott och hälsa ta del av för att utveckla och förbättra kvaliteten i den egna undervisningen.
Regeringen har också gett Centrum för idrottsforskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet samt grundskolans arbete med daglig fysisk aktivitet och undervisning i ämnet idrott och hälsa (S2015/08201/FS, delvis). Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att se över behovet av mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till mer rörelse för alla elever, såväl flickor som pojkar, i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2016/04956/S). Regeringen kommer utifrån redovisningarna av dessa uppdrag som inkommer under våren att ta ställning till det fortsatta arbetet för en skola som engagerar och aktiverar eleverna till mer rörelse och med att stärka undervisningen i ämnet.
Stockholm den 1 februari 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.