Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kurder i Turkiet

Skriftlig fråga 2004/05:1842 av Palm, Veronica (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-06-10
Anmäld
2005-06-10
Besvarad
2005-06-15
Svar anmält
2005-06-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 juni

Fråga 2004/05:1842

 av Veronica Palm (s) till utrikesminister Laila Freivalds om kurder i Turkiet

Jag ser fram emot att Turkiet i höst påbörjar förhandlingar om medlemskap i EU. Det är viktigt, dels för utvecklingen i Europa, dels för fördjupad demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Turkiet.

Jag är dock mindre positiv när jag ser att det fortfarande pågår kränkningar av kurders rättigheter i Turkiet. Jag träffar många svenskar med rötter i de kurdiska delarna av Turkiet. Dom vittnar om att situationen förvisso är bättre nu, men långt ifrån bra. Det handlar om att man inte får undervisa på sitt modersmål, att man inte får döpa sina barn till kurdiska namn, tveksamma arresteringar och indragna polistillstånd för att fira kurdiska högtider.

Med anledning av kurdernas situation i Turkiet vill jag fråga utrikesministern hur hon avser att jobba vidare för att Turkiet fullt ut ska respektera de mänskliga rättigheterna och ge det kurdiska folket rätten att utöva sin kultur och tala sitt språk.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1842 besvarad av

den 15 juni

Svar på fråga 2004/05:1842 om kurder i Turkiet

Utrikesminister Laila Freivalds

Veronica Palm har frågat mig hur jag avser att arbeta vidare för att Turkiet fullt ut ska respektera de mänskliga rättigheterna och ge det kurdiska folket rätten att utöva sin kultur och tala sitt språk.

I de senaste årens intensiva turkiska reformarbete har respekten för mänskliga rättigheter haft en framskjuten plats. Den nya lagstiftning som införts innebär påtagliga förbättringar på många områden. Det är inte tillräckligt, men det är betydande steg i rätt riktning. Det återstår samtidigt i hög grad för Turkiet att genomföra reformerna och låta dem genomsyra samhället som helhet. Den turkiska regeringen bör visa mycket tydlig beslutsamhet om sina avsikter även i det avseendet.

Begränsade, men symboliskt viktiga, framsteg för kurdernas rättigheter har gjorts under reformprocessen. Kurdiska sändningar tillåts i radio och tv, om än i mycket begränsad omfattning. Språkundervisning i kurdiska tillåts på privata språkinstitut och bedrivs i begränsad omfattning. Samtidigt är det förbjudet att använda kurdiska i politiska sammanhang och nyligen åtalades ett antal politiker för att ha använt språket vid sin partikongress. Ett aktuellt domstolsbeslut tycks innebära att det turkiska lärarförbundet måste upplösas därför att det i sina stadgar hävdat rätten till undervisning på modersmålet. Det finns andra oroande exempel. Veronica Palm lyfter fram några i sin fråga.

Framstegen sker inte i den takt vi skulle önska och tillämpningen av antagna reformer släpar ofta efter. Samtidigt förtjänar de genomförda reformerna uppmärksamhet därför att de har gjorts mot bakgrund av den brist på tillit som åren av väpnad konflikt har medfört. Förtroendeskapande steg behöver fortsätta tas från bägge sidor. Jag noterar samtidigt att i opinionsundersökningar som åberopas är stödet för turkiskt EU-medlemskap starkast bland landets kurdiska befolkning. Här finns ett gemensamt mål att samlas kring för landet som helhet.

Från Sveriges och EU:s sida kommer vi, liksom vi hittills gjort, att fortsätta föra en nära dialog med den turkiska regeringen om kurdernas rättigheter. I ljuset av Turkiets fortsatta EU-närmanden kommer både Sverige och övriga EU-medlemsländer att följa utvecklingen i Turkiet mycket noga. I det sammanhanget är kurdernas rätt att utöva sin kultur och fritt tala sitt språk en självklarhet.

Sverige kommer också att på olika sätt fortsätta verka aktivt för att Turkiet ska kunna leva upp till kraven för EU-medlemskap. Inom ramen för regeringens satsning på ökade kontakter med det turkiska samhället ska bland annat möjligheterna också öka för enskilda organisationer i Sverige att samarbeta med partner i Turkiet kring frågor som rör mänskliga rättigheter, demokratins kultur och utvecklingen av det civila samhället. Vi ser ett särskilt värde i att genom breda folkliga kontakter arbeta för att främja en turkisk EU-anpassning. Jag hoppas att vi i den processen också ska kunna engagera många i Sverige med egen bakgrund i Turkiet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.