Kunskap om hedersvåld
Skriftlig fråga 2017/18:684 av Jessica Polfjärd (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-30
- Överlämnad
- 2018-01-30
- Anmäld
- 2018-01-31
- Svarsdatum
- 2018-02-07
- Sista svarsdatum
- 2018-02-07
- Besvarad
- 2018-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Utredningen om en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck lyfte i sitt betänkande (SOU 2015:55) fram bristen på kunskap om mäns våld mot kvinnor bland yrkesverksamma som möter våldsutsatta flickor och kvinnor i sitt arbete. Obligatoriska kurser om mäns våld mot kvinnor saknades för till exempel blivande förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, läkare, sjuksköterskor, tandläkare och socionomer.
Regeringen har beslutat att fler utbildningar ska inkludera obligatoriska moment om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Dessa är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen. Detta är viktiga steg på vägen, men det är också viktigt att öka kunskapen om hedersrelaterat våld.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Kommer hedersrelaterat våld att vara en del av de obligatoriska momenten om mäns våld mot kvinnor i nära relationer och, om så är fallet, i vilken omfattning?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:684 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
U2018/00375/UH
Utbildningsdepartementet
Ministern för högre utbildning och forskning
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:684 av Jessica Polfjärd (M)
Kunskap om hedersvåld
Jessica Polfjärd har frågat mig om hedersrelaterat våld kommer att vara en del av de obligatoriska momenten om mäns våld mot kvinnor i nära relationer och, om så är fallet, i vilken omfattning.
Hedersrelaterat våld och förtryck ingår i delmålet mäns våld mot kvinnor, vilket tydligt framgår av regeringens jämställdhetspolitiska skrivelse Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid
(skr. 2016/17:10). I skrivelsen presenterar regeringen en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den nationella strategin ska bidra till att uppnå regeringens jämställdhetspolitiska delmål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Strategins tillämpningsområde är alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. När det gäller våld från närstående inklusive hedersrelaterat våld och förtryck syftar insatser inom strategin till att även motverka mäns och pojkars utsatthet för våld respektive kvinnors och flickors utövande av våld. Även hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck omfattas.
I enlighet med vad regeringen aviserade i den nationella strategin har regeringen beslutat att införa ett kunskapsmål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i examensbeskrivningarna som finns i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) för fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen. Förordningsändringen träder i kraft den 1 juli 2018.
Målsättningen är att studenterna dels ska få kunskap om hur man kan förebygga och upptäcka våld, dels få kunskap om insatser för dem som utsätter andra för våld respektive dem som är utsatta för våld. En viktig förutsättning för utveckling av arbetssätt och insatser är att de som i sitt yrke möter våldsutövare och våldsutsatta har relevant kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat förtryck, är en prioriterad fråga för regeringen.
Regeringen styr inte utbildningarnas innehåll närmare. Det är universitet och högskolor som själva har ansvaret att besluta om utbildningarnas upplägg, studietakt och innehåll utifrån examensbeskrivningarna.
Stockholm den 7 februari 2018
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.