kulturarvs-IT
Skriftlig fråga 2002/03:46 av Ringman, Agneta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-10-16
- Anmäld
- 2002-10-17
- Besvarad
- 2002-10-23
- Svar anmält
- 2002-10-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:46
av Agneta Ringman (s) till kulturminister Marita Ulvskog om Kulturarvs-ITVerksamheten Kulturarvs-IT har bedrivits sedan 1999. Den syftar till att bereda gravt handikappade personer meningsfulla arbetsuppgifter med att digitalisera museernas bild- och föremålssamlingar. Enligt samstämmiga vittnesmål från såväl oberoende utvärderare som verksamhetens arbetsledare har det i de flesta fall fallit mycket väl ut. Arbetet har blivit väl utfört och de deltagande personerna har stärkts som människor och integrerats i samhället. Regeringen föreslår nu tyvärr att extra medel inte ska tillskjutas för att täcka lönemerkostnader utöver lönebidrag. Därmed är risken stor att verksamheten inte kan fortsätta. Det kan leda till att digitaliseringsarbetet upphör samtidigt som drygt 120 mycket svårt arbetshandikappade personer återigen blir förvisade till passiv försörjning genom sjukbidrag eller förtidspension.
Jag vill fråga kulturministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att verksamheten Kulturarvs-IT ska kunna fortsätta fullt ut.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:46 besvarad av
Svar på fråga 2002/03:46 om Kulturarvs-IT
Kulturminister Marita Ulvskog
Agneta Ringman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att verksamheten vid Kulturarvs-IT ska kunna fortsätta fullt ut.
Som Agneta Ringman mycket riktigt påpekar har satsningen Kulturarvs-IT varit lyckad ur flera perspektiv. Detta är ett av de starkaste motiven till att den nu permanentas. Jag vill också säga att det är ett viktigt arbete som utförs inom satsningen. Ett arbete som leder till ett bättre bevarande av kulturarvet, och ett arbete som annars till stora delar inte skulle kunna utföras.
En permanentning innebär att Kulturarvs-IT blir en integrerad del av den övriga verksamheten som bedrivs på respektive institution. En nyhet i och med permanentningen är att de regionala och kommunala institutioner som ingår i satsningen, från och med 2003 övertar arbetsgivaransvaret för de anställda. Under försöksperioden har Riksantikvarieämbetet varit arbetsgivare för de anställda vid dessa institutioner.
Under försöksperioden har särskilda villkor gällt när det gäller lönebidragen genom att inga omprövningar har gjorts avseende bidragsstorleken. När Kulturarvs-IT nu övergår i ordinarie verksamhet ska det generella regelverket för lönebidrag följas och därmed ska regelbundna omprövningar av bidragsstorleken ske och detta ska ske individuellt.
Målgruppen för de anställda inom satsningen är personer med mycket omfattande arbetshandikapp i enlighet med 29 § andra stycket förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp. Det är frågan om personer med svåra funktionshinder och för dem kan en arbetsgivare få ersättning med högst hundra procent av den bidragsgrundande lönekostnaden (som för närvarande uppgår till 13 700 kronor) samt dessutom till så kallade lönebikostnader. Villkoret för att lönebidrag ska kunna lämnas är att arbetsgivaren betalar avtalsenliga löner och att den anställde får sådana förmåner som förekommer inom branschen i övrigt.
Det unika med Kulturarvs-IT är att staten står för lönekostnaden för de arbetsledare som är anställda inom satsningen. Kostnaden för dessa lönemedel samt lönebidragen uppgår sammanlagt till ca 56 miljoner kronor under ett år.
Jag anser det angeläget att även huvudmännen för bland annat de regionala museer som bedriver verksamhet inom Kulturarvs-IT tar ett ansvar för såväl de anställda som innehållet i verksamheten.
Jag avser i nuläget inte att vidta några ytterligare åtgärder avseende Kulturarvs-IT, utan förutsätter att arbetet även i fortsättningen sköts på samma professionella sätt som hittills.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.