kriminalvården
Skriftlig fråga 1998/99:46 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-06
- Anmäld
- 1998-11-09
- Besvarad
- 1998-11-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 november
Enligt en nyligen sammanställd rapport, genomförd inom kriminalvården och med en så hög svarsfrekvens som 84 %, säger sig alltför många vilja byta jobb. Hela hälften av kriminalvårdarna sade sig fundera på att byta från sitt jobb inom kriminalvården till något annat yrkesområde eller annan arbetsgivare. Mest missnöjda visade sig de vara som arbetade nära de intagna. Vidare upplevdes lönesystemet som orättvist och svårfattligt av ca 90 % och över 30 % av vårdarna med kontaktmannaskap sade sig ha utsatts för våld eller hot från de intagna. Men när det gäller hotbilden så är min bedömning, inte minst utifrån egna erfarenheter, att mörkertalet är stort. De oroande siffror som undersökningen totalt kunnat redovisa måste tas på allvar och seriösa åtgärder bör vidtas inom det snaraste. Det missnöje som finns kring förutsättningarna för att göra ett bra arbete och som undersökningen synliggjort är en allvarlig signal som berör såväl personal som intagna. Det debatteras ofta om straffsatser, vilket naturligtvis är viktigt, men det krävs också att vi ägnar förutsättningarna för att bedriva en bra kriminalvård berättigad uppmärksamhet.
Min fråga är vad justitieminister Laila Freivalds vidtagit för åtgärder med beaktande av den nyligen genomförda undersökningen inom kriminalvården.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:46 besvarad av
- Justitieminister Laila Freivalds
den 11 november
Carina Hägg har frågat mig vad jag vidtagit för åtgärder med anledning av den nyligen genomförda undersökningen bland kriminalvårdens anställda.
Den undersökning Carina Hägg åsyftar är en enkätundersökning om arbetsförhållandena inom kriminalvården som under våren 1998 genomfördes bland kriminalvårdens anställda. En rapport om undersökningen beräknas vara klar i slutet av denna månad. Det skall noteras att 85 % av personalen uppgett att de trivs med sitt arbete, vilket naturligtvis är positivt. Av de som svarat har dock 45 % uppgett att de, om det var möjligt, gärna skulle byta till ett arbete utanför kriminalvården och 22 % uppgett att de under det senaste året har sökt arbete utanför kriminalvården.
Arbetsförhållandena inom kriminalvården är till sin natur mycket krävande. Fr.o.m. den 1 januari 1998 har dessutom kriminalvårdens organisation förändrats. Förändringarna i organisationen innebär i ett övergångsskede i sig påfrestningar. I den nya organisationen förstärks de lokala myndigheterna, deras kompetens ökar och samarbetet mellan häkten, anstalter och frivård förbättras.
Det är mot denna bakgrund särskilt viktigt att uppmärksamma arbetsförhållandena inom kriminalvården, exempelvis på det sätt som nu skett. Undersökningen bör kunna ligga till grund för den diskussion som är nödvändig för att komma till rätta med de problem Carina Hägg påtalar. Diskussionen måste föras på central, regional och lokal nivå, i nära samverkan med personalorganisationer samt ute på arbetsplatserna.
Goda arbetsförhållanden är naturligtvis av avgörande betydelse för att regeringens mål för verksamheten skall uppnås. Kompetent och engagerad personal är en förutsättning inte minst för att uppnå målen att upprätthålla ett aktivt påverkansarbete och hög säkerhet inom kriminalvården. Enligt undersökningen har 55 % uppgett att de gärna skulle pröva på andra arbetsuppgifter inom kriminalvården. Denna vilja till förändringar får ses som positiv.
Den genomförda undersökningen bör noga utvärderas och följas upp av Kriminalvårdsstyrelsen. Jag har från styrelsen inhämtat uppgift om att så kommer att ske.
Ett viktigt led i att förbättra arbetsförhållandena är slutligen utvecklingen av personalens kompetens. Det skall framhållas att regeringen har fastställt detta som ett av målen för verksamheten under 1998. Ett annat mål är att insatserna för att förebygga våld och hot om våld mellan de intagna och från de intagna mot personalen skall ökas. Hur dessa mål har uppnåtts kommer naturligtvis att granskas och utvärderas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.