konkurrens mellan banker
Skriftlig fråga 1998/99:73 av Wester, Ulla (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-17
- Anmäld
- 1998-11-23
- Besvarad
- 1998-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 november
För enskilda konsumenter är det i stort sett omöjligt att, på ett kostnadsmedvetet sätt, välja bank. Det är mycket svårt att få en helhetsuppfattning om de olika avgifterna som påförs vid olika tjänster. Att jämföra mellan olika banker är i stort omöjligt.
Finansministern har vid flera tillfällen påpekat det negativa i att konkurrensutsättningen mellan bankerna inte fungerar på ett - för kunderna - tillfredsställande sätt.
Tyvärr används också skattereglerna som ett sätt att förhindra konkurrens. Det faktum att den s.k. flyttskatten (reavinstskatten) på fonder gör det olönsamt att byta bank medför att någon verklig konkurrenssituation inte existerar. Prispress på avgifter uteblir därmed och bankerna kan i lugn och ro fortsätta med samma höga avgiftsnivå.
Jag ifrågasätter inte reavinstbeskattningen som sådan men möjligen kunde reglerna förändras. Kanske vore ett uppskovsförfarande möjligt att genomföra, likt systemet vid husförsäljning. Kanske är det möjligt att uppnå ökad konkurrens mellan bankerna på annat sätt än att förändra i skattesystemet.
Har ministern för avsikt att se över konsekvenserna av den s.k. flyttskatten i syfte att förstärka konkurrensen mellan bankerna?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:73 besvarad av
- Finansminister Erik Åsbrink
den 3 december
Ulla Wester har frågat om jag har för avsikt att se över konsekvenserna av reavinstreglerna beträffande fonder i syfte att förstärka konkurrensen mellan bankerna.
Jag delar Ulla Westers synpunkter att det är svårt för den enskilde konsumenten att få en uppfattning om de olika avgifterna som påförs en fondsparare. Jag är emellertid inte lika säker på att skattereglerna verkar konkurrenshämmande.
Vid skattereformen var en av de grundläggande utgångspunkterna för både värdepappersfonder och andelsägare att det skulle råda skattemässig neutralitet mellan direkt och indirekt ägande av värdepapper.
En ändring av reavinstreglerna beträffande sparande i fonder skulle - även om det skedde i form av ett uppskov med beskattningen - medföra att sådan neutralitet inte längre skulle föreligga.
Till bilden hör att den åtgärd Ulla Wester efterlyser skulle medföra negativa budgeteffekter.
Jag har för närvarande ingen avsikt att föreslå någon ändring av reavinstskattereglerna. Däremot har regeringen, för att förbättra informationen till fondspararna, föreslagit att fondbolagen skall ge fondspararna s.k. individuell kostnadsinformation. Detta innebär att varje fondsparare skall informeras om hur stort belopp av de totala kostnaderna som belastat fonden under det föregående året som hänför sig till andelsinnehavet. Förslaget kommer att leda till att spararen bättre kan bedöma värdet av den tjänst som köpts och göra effektiva val vad gäller investeringen av sina medel. En ökad kostnadsmedvetenhet kan förväntas leda till en ökad konkurrens på fondmarknaden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.