Kommunala beslut och säkerhetspolitiska intressen

Skriftlig fråga 2017/18:555 av Sofia Damm (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-01-03
Överlämnad
2018-01-04
Besvarad
2018-01-10
Sista svarsdatum
2018-01-10
Svarsdatum
2018-01-10
Anmäld
2018-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

För en tid sedan var frågan om kommuners självbestämmande aktuell när det skulle beslutas huruvida det ryska företaget Gazprom skulle få tillstånd att nyttja svenska hamnar vid byggandet av ytterligare en gasledning, Nordstream 2.

Regeringen hade då samtal med berörda parter från respektive kommun där utfallet blev olika i de olika kommunerna. Gotlands kommun sa nej till förfrågan från Nordstream att nyttja Slite hamn medan Karlshamns kommun sa ja till att konsortiet fick nyttja hamnen för mellanlagring av gasrör.

Detta trots att följande tydligt fastställs i 2 kap. 1 § kommunallagen: ”Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.” Här under kan knappast hävdas att utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor faller.

Nu har frågan än en gång aktualiserats när Kina har för avsikt att investera miljarder i ett hamnbygge i Lysekil.

De kinesiska internationella ambitionerna har inte undgått någon, och vi har redan sett prov på den kinesiska kommunistregimens påtryckningar mot västerländska demokratier. Grekland har exempelvis använt sitt veto i EU-sammanhang för att förhindra ett uttalande som var ämnat att kritisera Kina för brott mot mänskliga rättigheter. Strax innan hade det kinesiskt statsägda Cosco köpt upp hamnen i grekiska Pireus.

Kinas värderingar när det kommer till mänskliga rättigheter är också tydliga. Regimen har fängslat regimkritiker just för att de är regimkritiker. Gui Minhai, för att nämna en svensk medborgare, har hållits fängslad i landet på grund av att han framfört kritik mot regimen.

Samtidigt varnar andra länder för de kinesiska ambitionerna. Australien är nu mitt uppe i en process för att ta fram nya lagar för att hindra länder att påverka australisk inrikespolitik. Detta sker samtidigt som Nya Zeelands, Australiens respektive Tysklands underrättelsetjänst nyligen varnade för kinesiska påverkansoperationer och spionage. Även svenska Säkerhetspolisen har pekat ut Kina som ett av de största underrättelsehoten mot Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att kommuner inte agerar mot svenska säkerhetspolitiska intressen?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:555 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)



Fö2018/00021/RS

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:555 av Sofia Damm (KD)
Kommunala beslut och säkerhetspolitiska intressen

Sofia Damm har frågat civilministern vad han avser att göra för att säkerställa att kommuner inte agerar mot svenska säkerhetspolitiska intressen.

Frågan har överlämnats till mig.

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. I den nationella säkerhetsstrategin aviserade regeringen en översyn av vilka författningsändringar som kan behöva göras för att bättre tillgodose statens behov av att kunna värna totalförsvarets intressen på olika områden i samhället. Kommittén om förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet, en parlamentariskt sammansatt kommitté, har därefter givits till uppgift att bl.a. kartlägga det regelverk som syftar till att skydda totalförsvarsverksamhet mot yttre hot (dir. 2017:31). Det är viktigt att den verksamhet som behövs för att förbereda landet för krig – totalförsvaret – kan beaktas på ett tillfredsställande sätt i samhället och att verksamheten erbjuds ett adekvat skydd. Kommittén ska bedöma om det finns behov av författningsåtgärder vad gäller ansvarsförhållandet mellan staten, kommuner och enskilda och bedöma om åtgärder behöver vidtas för att åstadkomma ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur, såsom t.ex. hamnar. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag i dessa delar i sitt slutbetänkande senast den 1 april 2019. Vidare har utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor fått i uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder som ska motverka att uppgifter som gäller Sveriges säkerhet eller säkerhetskänslig verksamhet utsätts för risker i samband med utkontraktering, upplåtelse och överlåtelse av sådan verksamhet (dir. 2017:32). Den utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 maj 2018.

Regeringen har sedan tidigare konstaterat behovet av en aktiv och sammanhängande totalförsvarsplanering. Frågor om totalförsvarets behov behöver lyftas och beaktas. Regeringen har särskilt uppmärksammat detta genom de ovan nämnda utredningsuppdragen. Regeringen tar arbetet med att stärka totalförsvaret på största allvar.

Stockholm den 10 januari 2018

Peter Hultqvist

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.