Till innehåll på sidan

Jämställdhetskapitel i alla nya handelsavtal

Skriftlig fråga 2017/18:405 av Håkan Svenneling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-12-05
Överlämnad
2017-12-06
Anmäld
2017-12-07
Sista svarsdatum
2017-12-13
Svarsdatum
2017-12-18
Besvarad
2017-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ann Linde (S)

 

Handel spelar en central roll för både Sveriges ekonomi och den ekonomiska världsordningen. Genom utbyte av varor och tjänster skapas både arbetstillfällen och enorma vinster. Handeln förs i dag inte på rättvisa villkor, och de vinster som handel skapar fördelas inte på ett rättvist sätt. Orättvisa handelsvillkor och ojämlika möjligheter att delta i världsekonomin är en av huvudförklaringarna till att vår värld fortfarande är så ojämlik och till att klyftorna mellan och inom länder i stora delar av världen fortsätter att växa. Det drabbar inte minst kvinnor, som i dag utgör en majoritet av världens fattiga. Regeringen säger i sin utrikespolitiska deklaration att man bedriver en feministisk utrikespolitik. Handelspolitiken utgör en viktig del av Sveriges internationella relationer.

Europaparlamentet behandlar just nu en rapport om handel och jämställdhet – Draft Report on Gender Equality in EU Trade Agreements (2017/2015(INI)) – i syfte att lyfta handelns roll för jämställdhet och hur handel ska kunna bidra till FN:s hållbarhetsmål.

Min fråga till statsrådet Ann Linde är:

Avser statsrådet att arbeta för att regeringen ska stödja förslaget om att införa ett särskilt jämställdhetskapitel i alla nya handelsavtal framöver?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:405 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Statsrådet Linde

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:402 Feministisk handelspolitik och fråga 2017/18:405 Jämställdhetskapitel i alla nya handelsavtal av Håkan Svenneling (V)

Håkan Svenneling har frågat mig hur jag arbetar med jämställdhet och handel för att även handelspolitiken ska vara en del av den feministiska utrikespolitiken och om jag avser att arbeta för att regeringen ska stödja förslaget om att införa ett särskilt jämställdhetskapitel i alla nya handelsavtal framöver. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Frågan kommer lägligt eftersom det riktas särskilt fokus på jämställdhetsfrågor och kvinnors ekonomiska egenmakt i samband med Världshandelsorganisationens (WTO:s) elfte ministermöte i Buenos Aires den 10-13 december 2017. När detta svar lämnas har jag hunnit återvända till Sverige från ministermötet.

Regeringen är mycket aktiv när det gäller att driva frågor som rör jämställdhet i handelspolitiken eftersom liberalisering av handeln har skapat fördelar för kvinnor, men i mindre utsträckning än för män. Eftersom Sverige är ett av de länder som varit mest drivande på området har jag bjudits in att delta vid en högnivåpanel som kommer att informera om en deklaration om handel och jämställdhet (Buenos Aires-deklarationen) och som kommer att undertecknas i Buenos Aires. Deklarationen ingår inte i det formella ministerrådets överläggningar men syftar till att skapa en ram och plattform för det fortsatta arbetet på området. Deklarationen är delvis resultatet av samordnade insatser inom initiativet ”International Geneva Gender Champions” och som bl.a. arbetar med att integrera jämställdhet på det handelspolitiska området. Initiativet syftar till att skapa ett nätverk för de länder och organisationer som åtar sig att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Alla deltagare har förbundit sig att arbeta för konkreta åtgärder för att främja jämställdhet i de organisationer som man verkar i. Sverige är mycket aktivt i detta arbete.

Eftersom den internationella handelspolitiken ligger under EU-kommissionens exklusiva kompetens verkar regeringen främst inom EU för att driva ökad jämställdhet i WTO, EU:s frihandelsavtal och inom andra relevanta områden, till exempel det handelsrelaterade biståndet (Aid for Trade).

Regeringen har under flera år drivit att jämställdhetsintegrering ingår i förhandlingarna om EU:s frihandelsavtal. Det är viktigt att jämställdhet integreras i alla delar av avtalet. För att detta ska vara möjligt behöver effekter på kvinnor och jämställdhet ingå som integrerad del i de hållbarhetsbedömningar som EU genomför när förhandlingar inleds. Särskilda jämställdhetskapitel kan fungera som plattform för fortsatt samarbete om jämställdhet mellan parterna i avtalet.

De långsamma framstegen i jämställdhetsanalys är en utmaning för en aktiv politik för jämställdhetsintegrering. Tillgång till uppgifter om kvinnors och mäns situation är en förutsättning för en lyckosam integrering av jämställdhetsperspektivet i politiska beslut. För att detta ska vara möjligt måste statistiken delas upp efter kön. Regeringen har därför finansierat UNCTAD:s arbete med att ta fram en metod för att göra ex ante analyser av hur handelspolitiska åtgärder påverkar kvinnor. Metoden – s.k .trade and gender toolbox - är det första systematiska verktyg som utvecklats på området och lanserades i somras. Regeringen trycker nu på för att andra relevanta organisationer på handelsområdet ska samla in statistik och inkludera jämställdhetsperspektiv i sina analyser, för att därigenom kunna säkerställa att handelspolitiken stärker kvinnors ekonomiska egenmakt.

Stockholm den 18 december 2017

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.