Internationellt förbud mot klustervapen
Skriftlig fråga 2007/08:1361 av Thorell, Olle (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-06-13
- Anmäld
- 2008-06-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-06-26
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 juni
Fråga
2007/08:1361 Internationellt förbud mot klustervapen
av Olle Thorell (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Det är vanliga människor som dödas och skadas av klustervapen. Klustervapen drabbar i första hand civila, dels genom att de sprids över ett så stort område, dels genom att många inte exploderar på en gång utan ligger kvar för att explodera vid ett senare tillfälle, kanske när de hittas av lekande barn eller av någon som försöker odla sin jord i krigets spår. En enig riksdag har beslutat att Sverige ska vara pådrivande för att få till stånd ett internationellt förbud för klustervapen och den så kallade Osloprocessen utgör en kraftfull del i arbetet för att få ett sådant till stånd. Regeringen har beklagligt nog valt att arbeta för undantag i stället för att vara pådrivande i denna process. När över 100 länder så under Osloprocessens förhandling i Dublin i maj 2008 enades om att anta en konvention som förbjuder klustervapen tvingades också den svenska borgerliga regeringen ansluta sig till denna skara och överge sina tidigare krav på undantag för bombkapsel 90. Även om inte de länder som är ledande tillverkare av klustervapen deltagit är det ändå ett bra avtal om att förbjuda klustervapen som nu kommit till. Det är glädjande att Sverige sagt sig stödja konventionen. Men trots det glädjande svenska beskedet i Dublin är jag oroad mot bakgrund av regeringens tidigare agerande med vacklande engagemang i frågan samt statsministerns kommentar efter Dublinmötet – där han inte ville lova något för svensk del. Enligt Ekot är det flera statsråd som lämnar frågetecken huruvida Sverige verkligen ska skriva under konventionen senare i år.
Med anledning av det anförda vill jag fråga utrikesministern vilka åtgärder han avser att vidta för att Sverige ska kunna skriva under den ovan nämnda konventionen.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1361 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
den 26 juni
Svar på fråga
2007/08:1361 Internationellt förbud mot klustervapen
Utrikesminister Carl Bildt
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska kunna skriva under den konvention som inom Osloprocessen antogs i Dublin i maj detta år.
Sverige deltog i framförhandlandet av den konventionstext som antogs i Dublin den 30 maj. Sverige verkade i enlighet med Oslodeklarationen under konferensen för en ambitiös och effektiv reglering av klusterammunition som skapar oacceptabla skador på civila. För att regleringen skulle bli så effektiv som möjligt verkade Sverige också för att stora tillverkare och användare av klusterammunition ska kunna ansluta sig.
Konventionen tar flera steg framåt när det gäller att hantera problemen med otillförlitlig klusterammunition. En stor mängd existerande ammunitionstyper blir förbjudna. Reglerna om förstöring av sådan ammunition, om ansvar för röjning, internationellt samarbete och bistånd samt om ersättning till offer för klusterammunition är detaljerade och i vissa avseenden långtgående. Regeringen välkomnar därför resultatet av förhandlingarna som svarar mot Oslodeklarationens målsättning.
För att ge tid för analys och överväganden av skilda slag brukar texter som tagits fram vid en diplomatkonferens efter en viss tid öppnas för undertecknande. I detta fall öppnas texten i Oslo med början den 3 december. Ett undertecknande har den folkrättsliga följden att undertecknande stater inte får motverka konventionens ändamål och syften. Den fullständiga rättsliga bundenheten kommer först i och med ratifikation. Konventionen träder i kraft först sedan 30 stater ratificerat. Liksom andra deltagande stater kommer Sverige nu att närmare analysera förhandlingsresultatet. Denna analys har nu inletts.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.