Insulinpumpar
Skriftlig fråga 2013/14:750 av Kristina Nilsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-08-13
- Överlämnad
- 2014-08-13
- Anmäld
- 2014-08-14
- Besvarad
- 2014-08-27
- Sista svarsdatum
- 2014-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Göran Hägglund (KD)
Det statliga Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutade förra året att slopa statliga subventioner till insulinpumpar för diabetiker. I stället skulle de i fortsättningen tillhandahållas av landsting.
Idag har 16 av landets 21 landsting upphandlat insulinpumpar. På den korta tid som har gått sedan insulinpumparna lyftes ut ur förmånssystemet har förskrivningen sjunkit med närmare 30 procent samtidigt som antalet diabetiker ökar i landet. Vid ett seminarium i Almedalen vittnade patienter om att de har nekats tekniska hjälpmedel med hänsyn till ekonomin. Även om läkarna ska behandla patienterna strikt ur medicinsk synpunkt har de samtidigt ansvaret för att enhetens ekonomi.
Insulinpumpar ökar på ett avgörande sätt diabetikers möjligheter att leva ett normalt liv. Fel medicinering kan ge allvarliga komplikationer och vara direkt livshotande. Föräldrar till barn med diabetes måste dygnet runt kontrollera värdena för att inte riskera sitt barns hälsa.
I en interpellationsdebatt i januari 2012 försäkrade socialministern att landstingen kommer att klara av kostnadsansvaret för insulinpumpar och att slopandet av statliga subventioner inte ska drabba patienter. Tyvärr visar utvecklingen något helt annat.
Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att garantera landets diabetiker likvärdig behandling i fråga om insulinpumpar?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:750 besvarad av Göran Hägglund (KD), socialminister
Dnr S2014/5929/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2013/14:750 av Kristina Nilsson (S) Insulinpumpar
Kristina Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att garantera landets diabetiker likvärdig behandling i fråga om insulinpumpar.
Jag vill börja med att understryka att den hälso- och sjukvård som erbjuds ska vara jämlik, av god kvalitet och ges efter behov till alla. Hälso- och sjukvården är landstingsstyrd och det är, enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), landstingens ansvar att tillgodose behovet av hälso- och sjukvård.
I lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner finns angivet att det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som beslutar om vilka förbrukningsartiklar som ska subventioneras inom ramen för förmånssystemet. TLV, som år 2011 initierade en omprövning av subventionen av insulinpumpar, ansåg att insulinpumpar är bra och viktiga produkter, men att de har en för lång livslängd för att kunna betraktas som förbrukningsartiklar. TLV beslutade därför att utesluta insulinpumparna från läkemedelsförmånerna från och med den 1 december 2013.
Omprövningen av insulinpumparna gjordes i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Landstingen har garanterat att fortsatt ta ansvar för att tillhandahålla insulinpumpar till de patienter som har nytta av dem. Enligt SKL har i princip samtliga landsting och regioner upphandlat insulinpumpar. Några har dock satt upp kriterier och indikatorer för vilka som ska få insulinpump. Nationella programrådet för diabetes har av SKL fått uppdraget att följa upp landstingens upphandling och fördelning av insulinpumpar och ska redovisa detta under senhösten.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder som har bäring på denna fråga.
För att underlätta för landstingen gavs TLV i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag och göra hälsoekonomiska bedömningar av insulinpumpar. Syftet var att landstingen skulle kunna använda dessa kunskapsunderlag i sina upphandlingar av insulinpumpar.
Dessutom har Myndigheten för vårdanalys fått i uppdrag av regeringen att utvärdera TLV:s arbete med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter för att se om de leder till en mer likvärdig och kostnadseffektiv vård. Uppdraget ska redovisas i mars 2015.
Regeringen har vidare tagit initiativ till en satsning på vården för personer med kroniska sjukdomar. Satsningen, som pågår mellan åren 2014–2017 och omfattar totalt 450 000 000 kronor, innefattar en Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar (dnr S2014/395/FS) samt årliga handlingsplaner med konkreta insatser som förbättrar vården för de kroniskt sjuka.
För närvarande ser jag inga skäl till att vidta några ytterligare åtgärder.
Stockholm den 26 augusti
Göran Hägglund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.