Insatser för barn med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2016/17:1050 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-03-14
- Överlämnad
- 2017-03-15
- Anmäld
- 2017-03-16
- Svarsdatum
- 2017-03-22
- Sista svarsdatum
- 2017-03-22
- Besvarad
- 2017-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Att bli förälder till ett barn innebär en stor förändring, att bli förälder till ett barn med funktionsnedsättning innebär ytterligare en dimension.
Lyckligtvis har samhällets syn på personer med funktionsnedsättning ändrats parallellt med att synen på barn har förändrats. Barn med omfattande funktionsnedsättningar ansågs för ett par hundra år sedan inte ha några möjligheter att utvecklas. Den svenska historien med institutioner för barn med olika slags funktionsnedsättningar är minst sagt mörk, men i dag växer i stort sett alla barn med funktionsnedsättning upp i sina familjer. Anledningen är att det har byggts upp hållbara stödsystem för familjerna. Det ska vi vara stolta över. Men det måste uppenbart bli bättre, något som en ny rapport från Socialstyrelsen visar på.
I Socialstyrelsens nya rapport Insatser och stöd för personer med funktionsnedsättning – Lägesrapport 2017 framgår att kommunernas insatser för personer med funktionsnedsättning ökar, men att barnen hamnar efter. Både korttidsvistelse och korttidstillsyn har minskat de senaste åren, vilket ökar pressen på barnens närstående.
Sedan 2007 har antalet barn som beviljas korttidsvistelse, där läger och kortare tid på korttidshem eller hos korttidsfamilj ingår, minskat med 5 procent. Under samma period har insatsen korttidstillsyn, som ska ge en trygg och meningsfull fritid före och efter skolan samt på skollov och andra ledigheter, minskat med 15 procent.
Detta är en bekymmersam utveckling eftersom dessa insatser finns dels för att ge barnens närstående avlastning, dels för barnets rätt till utveckling. Ett barn med funktionsnedsättning ska kunna leva så likt barn utan funktionsnedsättning som möjligt. Det får aldrig nallas på.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Hur avser statsrådet och regeringen att följa denna utveckling och arbeta för att barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning inte ska få mindre stöd och mindre insatser än vad de har rätt till och är i behov av?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1050 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2017/01682/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Enheten för familj och sociala tjänster |
Malin Larsson |
08 405 3420 |
076 835 3420 |
malin.larsson@regeringskansliet.se |
Svar lämnas senast den måndagen den 20 mars |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1050 av Jenny Petersson (M) Insatser för barn med funktionsnedsättning
Jenny Petersson har frågat mig hur jag och regeringen avser att följa utvecklingen och arbeta för att barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning inte ska få mindre stöd och mindre insatser än vad de har rätt till och är i behov av?
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller 10 olika insatser till barn och vuxna som syftar till att undanröja svårigheter i den dagliga livsföringen. Under period 2007-2015 har antalet LSS insatser ökat totalt sett, men som Jenny Petersson påpekar har vissa insatser till barn också minskat. Det gäller korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende för barn. Samtidigt är det viktigt att påpeka att andra LSS insatser till barn har ökat under samma period. Det gäller insatsen personlig assistans enligt LSS, den statliga assistansersättningen till barn samt avlösarservice i hemmet.
Jag är dock medveten om att det finns problem med hur LSS-insatserna utvecklats och hur insatserna förmår uppfylla syftet med lagstiftningen. Jag har därför tagit initiativ till LSS-utredningen som har i uppgift att göra en översyn av insatserna enligt LSS och assistansersättningen (S 2016:3). Utgångspunkten för uppdraget är att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS och att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans. Här ingår också en analys av hur barn- och ungdomsperspektivet kan stärkas i lagstiftningen.
LSS och assistansersättningen har på avgörande sätt förbättrat levnadsvillkoren för flickor, pojkar, kvinnor och män, med omfattande funktionsnedsättningar. Rätten till LSS insatser innebär för många bättre möjligheter till ett liv som andra i samhället. Jag vill betona att det är angeläget att värna reformen och dess möjligheter till att skapa delaktighet i samhällslivet.
Stockholm den 22 mars 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.