Hotet mot det svenska civilsamhället
Skriftlig fråga 2012/13:650 av Gille, Agneta (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-07-11
- Besvarad
- 2013-07-25
- Svar anmält
- 2013-08-15
- Anmäld
- 2013-08-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2012/13:650 Hotet mot det svenska civilsamhället
av Agneta Gille (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
I Sverige finns sedan länge en partiövergripande syn på människors självorganisering i ideella föreningar som viktig för samhällsutvecklingen och demokratin.
På senare tid går att iaktta en perspektivförskjutning där olika myndigheter, ofta med hänvisning till EU-rätten, börjat bortse från den grundläggande distinktionen mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet.
I strid mot den politiskt beslutade politiken om det civila samhället likställer flera myndigheter ideell verksamhet med privat näringsverksamhet. Om ingen åtskillnad görs innebär det att föreningslivet i sin verksamhet måste anpassa sig till lagstiftningen på en rad områden som är skriven med utgångspunkt från vinstsyftande aktörer på en marknad.
De frågor som varit aktuella är till exempel momsfrågan, konkurrens mellan ideella föreningar och kommersiella företag inom idrotten och föreningarnas serveringsverksamhet. Ett annat problem är att Konsumentverket har likställt medlemmar med kunder och därmed ideella föreningar med privata näringsidkare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga hur kulturministern ser på denna utveckling generellt, vilka åtgärder kulturministern avser att vidta för att förhindra en negativ utveckling i olika avseenden för det svenska civilsamhället och vilka åtgärder kulturministern avser att vidta för att stärka civilsamhällets organisationer.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:650 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
Svar på fråga
2012/13:650 Hotet mot det svenska civilsamhället
Statsrådet Maria Arnholm
Agneta Gille har frågat kulturministern hur hon ser på utvecklingen generellt vad gäller det svenska civilsamhället. Agneta Gille har också frågat vilka åtgärder kulturministern avser att vidta för att förhindra en negativ utveckling i olika avseenden för det svenska civilsamhället och för att stärka civilsamhällets organisationer. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag instämmer i det frågeställaren framför om att människors frivilliga engagemang i ideella föreningar är mycket viktigt för samhällsutvecklingen och demokratin. Det var just utifrån viljan att lyfta fram det civila samhällets stora betydelse som regeringen år 2009 lade fram den första propositionen om politiken för det civila samhället någonsin (prop. 2009/10:55).
Jag delar inte Agneta Gilles uppfattning att situationen för det civila samhället skulle vara hotad. Tvärtom menar jag att det svenska civila samhället står starkt. Regeringen har också under senare år vidtagit en rad åtgärder för att ytterligare förbättra det civila samhällets villkor, i enlighet med det av riksdagen fastställda målet för politiken. Framför allt vill jag peka på det arbete som genomförts för att utveckla de idéburna organisationernas möjligheter att vara utförare av välfärdstjänster. Regeringen har slutit två överenskommelser med idéburna organisationer inom det sociala området respektive integrationsområdet samt med Sveriges Kommuner och Landsting, bland annat i detta syfte. Olika åtgärder genomförs gentemot statliga myndigheter för att göra de två överenskommelserna kända och för att öka genomslaget för de sex grundläggande principer som både propositionen och de två överenskommelserna vilar på. För första gången har också en statlig myndighet, Ungdomsstyrelsen, specifikt fått i uppdrag att ansvara för att det finns samlad kunskap om det civila samhällets villkor, sammansättning och utveckling samt att sprida denna kunskap.
I april beslutade regeringen om en lagrådsremiss om nya inkomstskatteregler för den ideella sektorn. I lagrådsremissen föreslås att enhetliga bestämmelser ska införas om allmännyttiga ändamål för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Förslaget innebär att inkomstskattereglerna blir bättre anpassade till dagens samhälle och att den ideella sektorns arbete underlättas. Regeringen införde 2012 också skattereduktion för gåvor till vissa ideella organisationer.
Områden som Agneta Gille mer specifikt tar upp är bland annat moms, konkurrens mellan ideella föreningar och kommersiella företag inom idrotten och föreningarnas serveringsverksamhet. Bakgrunden är att EU-kommissionen under 2008 inledde ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen anser att den svenska momslagen innehåller ett alltför generöst undantag för ideella föreningar och att lagen därför strider mot EU:s momsdirektiv.
Det är viktigt att en gynnsam behandling av den ideella sektorn säkerställs. I samband med det arbete med en allmän översyn av momssystemet som kommissionen inledde 2010 har regeringen tagit initiativ till ett uttalande från ministerrådet i maj 2012 om att undantagen för ideella föreningar i momsdirektivet bör klargöras. Regeringen kommer även fortsatt att vara tydlig med att den ideella sektorns värdefulla verksamhet måste främjas och att fortsatt momsbefrielse för ideella föreningar ska gälla. Dialogen med kommissionen fortsätter alltså, och arbetet med att säkerställa goda förutsättningar för en stark ideell sektor bedrivs vidare.
För tydlighetens skull vill jag därför avslutningsvis klargöra den särskilda ställning som föreningslivet även fortsättningsvis kommer att ha i olika sammanhang. Samhälleliga värden som konkurrens, föreningsfrihet och det som inom EU brukar kallas idrottens särart är värden som är viktiga att upprätthålla. Regeringen för en kontinuerlig dialog med företrädare för idrotten i dessa frågor.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.