Hotat landsbygdsföretagande
Skriftlig fråga 2016/17:1745 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-07-19
- Överlämnad
- 2017-07-19
- Sista svarsdatum
- 2017-08-02
- Svarsdatum
- 2017-08-15
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Alltjämt fortsätter regeringen försvåra företagande på landsbygden. Sedan regeringsskiftet 2014 har det blivit krångligare, dyrare och svårare att vara eller bli företagare på landsbygden. En del upplever känslan som att regeringen rent av motverkar företagsamhet. Den politik som förs är inte längre lösningsorienterad utan ser bidrag, förbud och strikta regleringar som verktyg.
Den uppsjö av förbud och regleringar som finns och föreslås riskerar att utöver möjlighet till landsbygdsföretagande även urholka den privata äganderätten. När individer hindras från att bruka sin mark, sina tillgångar eller förädla dessa efter eget huvud, utan att de förbud eller regleringar som appliceras finner större stöd i forskning, då bör man se över den förda politiken.
Exempelvis vill statens myndighet under regeringen, Naturvårdsverket, likställa torv med fossila bränslen eftersom utvinning av torv kortsiktigt leder till utsläpp av koldioxid som överstiger nybildningen. Syftet är att på sikt först hindra utvinning och sedan genom återställning av vattennivåer bromsa den naturliga nedbrytning som dikning av torvmarker leder till. Ambitionen att minska utsläpp av koldioxid är god, men man bör fråga sig om föreslagna åtgärder står i rimlig proportion till de problem som skall åtgärdas, särskilt om man tar äganderätten i beaktande.
Genom regeringens svärmoderliga hantering av landsbygdsfrågorna drabbas än en gång decentraliserat företagande på landsbygden. Ser man till miljöeffekter är risken överväldigande att utvinning helt enkelt flyttas utomlands med risk för värre konsekvenser för miljön. Samtidigt ökar kostnaderna för svenska företag och företagsamheten stryps.
Det är dags att stå upp för den privata äganderätten och företagande på landsbygden.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Karolina Skog:
Vilka åtgärder avser regeringen och ansvarigt statsråd att vidta med anledning av det ovan anförda för att värna den privata äganderätten, företagsamhet på landsbygd samt svensk produktion?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1745 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/04854/HL | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1745 av Cecilia Widegren (M) Hotat landsbygdsföretagande
Cecilia Widegren har frågat miljöminister Karolina Skog om vilka åtgärder regeringen och ansvarigt statsråd kommer att vidta för att värna den privata äganderätten, företagsamhet på landsbygd samt svensk produktion. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Som landsbygdsminister arbetar jag aktivt för att skapa förutsättningar för jobb och tillväxt i hela landet. I detta arbete är såväl landsbygdsprogrammet som regionala strukturfondsprogram viktiga verktyg. Programmen innehåller insatser för bl.a. företagsutveckling, konkurrenskraft och innovationer.
Den nationella livsmedelsstrategin beslutades av riksdagen den 20 juni. Under året har regeringen beslutat om ett antal åtgärder som berör hela livsmedelskedjan. Åtgärderna är fleråriga och viktiga för att nå det över-gripande målet för livsmedelsstrategin om en ökad matproduktion för fler jobb och en hållbar tillväxt i hela landet. Regeringen håller just nu på att förbereda fler beslut om ytterligare åtgärder.
Inom skogssektorn skapas nya produkter och tjänster, samtidigt som fossila råvaror ersätts, miljöhänsynen ökas, utsläppen av växthusgaser minskas och arbetstillfällen på landsbygden skapas. Äganderätten till skog är grundlagsskyddad och inte ifrågasatt av regeringen.
Sedan torvlagen avskaffades i januari 2017 prövas nu all torvverksamhet, både energi- och odlingstorv, enligt samma lagstiftning. På detta sätt har tillståndsprövningen blivit mer enhetlig, rättssäker och effektiv. Lagändringen innebär även att fastighetsägarnas bestämmanderätt över marken stärks, genom att de nu själva får bestämma om och i så fall vem som kan få utvinna torv på deras mark.
För att förenkla företagens myndighetskontakter så lanserades nyligen ett förenklingspaket där bl.a. Tillväxtverket fick i uppdrag att undersöka hur svenska myndigheter bättre kan använda ny digital teknik för bättre informationsutbyten och kortare handläggningstider.
Den parlamentariska landsbygdskommittén lämnade sitt slutbetänkande i januari i år. Flera av förslagen i betänkandet rör företagande på lands-bygden. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet, och regeringen planerar att lämna en proposition om en sammanhållen landsbygdspolitik till riksdagen under våren 2018.
Landsbygderna är en viktig resurs för hela Sveriges utveckling och till-växt. Det gäller inte minst omställningen till en biobaserad ekonomi och i arbetet med att ställa om Sverige till ett hållbart och klimatsmart samhälle.
Stockholm den 15 augusti 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.