Hot om inskränkningar i hbtq-personers rättigheter i Georgien
Skriftlig fråga 2015/16:1263 av Hans Linde (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-23
- Överlämnad
- 2016-05-24
- Anmäld
- 2016-05-25
- Svarsdatum
- 2016-06-01
- Sista svarsdatum
- 2016-06-01
- Besvarad
- 2016-06-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I Georgien möter hbtq-personer en omfattande homo- och transfobi och en utbredd diskriminering samt saknar på flera områden grundläggande rättigheter. I ILGA Europes senaste rankning hamnar Georgien på plats 30 av de 49 undersökta länderna. I World Value Survey från 2014 rankades Georgien som det tredje mest homofobiska landet i världen; hela 92 procent av de svarande uppgav att de motsatte sig att bo granne med en hbtq-person. De senaste åren har flera manifestationer mot homo- och transfobi stoppats av våldsamma motdemonstranter.
Samtidigt införde Georgien 2015 en ny antidiskrimineringslagstiftning som uttryckligen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Situationen för hbtq-personer har även de senaste åren bedömts vara något bättre i Georgien än i grannländerna.
I början av maj presenterades ett lagförslag i det georgiska parlamentet för att förbjuda samkönade äktenskap och skriva in i landets konstitution att äktenskap är förbehållet olikkönade par. Ett av parlamentets utskott har redan ställt sig bakom förslaget, och regeringspartiet har öppnat för en folkomröstning i frågan om inte parlamentet godkänner förslaget.
Samkönade par saknar i dag alla former av juridiska rättigheter i Georgien. Den föreslagna lagen skulle göra det än svårare att ändra på det. Samtidigt skulle ett uttryckligt förbud mot samkönade äktenskap bidra till att förstärka den redan starka homo- och transfobin i Georgien.
Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU ska agera för att värna hbtq-personers rättigheter i Georgien och förhindra att landet förbjuder samkönade äktenskap?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1263 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1263 av Hans Linde (V) Hot om inskränkningar i HBTQ-personers rättigheter i Georgien
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser vidta för att Sverige som såväl enskilt land som medlem i EU ska agera för att värna HBTQ-personers rättigheter i Georgien och förhindra att landet förbjuder samkönade äktenskap.
Som Hans Linde redogör för i sin fråga är situationen i Georgien för HBTQ-personer problematisk på många sätt. De utbredda negativa attityder och fördomar som råder bland stora delar av befolkningen är oroande. Till bilden hör också att det finns krafter både inom och utom Georgien som försöker använda HBTQ-frågornas sprängkraft för att underminera stödet för landets EU-närmande, vilket ytterligare ökar gruppens utsatthet. I våra kontakter med georgiska företrädare understryker vi behovet av att på politisk nivå motverka fördomar och negativa attityder i samhället, inte minst vad gäller HBTQ-personer.
Den politiska utvecklingen i Georgien kring dessa frågor är tvetydig. Å ena sidan finns en insikt hos ledande politiker om att ambitionen att närma sig EU innebär att landet måste leva upp till EU:s krav vad gäller HBTQ-personers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Å andra sidan har man från regeringens sida inte varit beredd att fullt ut försvara denna linje i offentligheten. Det är värt att notera att den georgiska lagstiftningen idag innehåller ett lagförbud mot samkönade äktenskap.
En viktig framgång nåddes 2014 när Georgien antog en långtgående antidiskrimineringslag som explicit omfattar sexuell läggning och könsidentitet som diskrimineringsgrund. Lagen infördes i linje med de krav EU ställt upp för att kunna ge georgiska medborgare möjlighet att resa utan visum till Schengenområdet. Detta visar hur EU-närmandet kan fungera som drivkraft för reformer även i svåra frågor. Sverige var drivande inom EU för att en bred antidiskrimineringslagstiftning skulle finnas med bland de krav som EU ställde och vi fortsätter nu att nära följa hur lagen implementeras.
Inom ramen för Sveriges omfattande utvecklingssamarbete i Georgien kanaliseras stöd till HBTQ-personers mänskliga rättigheter genom organisationerna RFSL, RFSU och Kvinna till Kvinna. Arbetet är inriktat på erfarenhetsutbyte och opinionsbildning. Det är samarbetsorganisationerna på plats som bäst kan avgöra vad som är effektivt och fungerande i den lokala kontexten. Arbetet kräver såväl uthållighet som långsiktighet.
Stockholm den 1 juni 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.