Hot och våld mot lantbrukare
Skriftlig fråga 2017/18:1525 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-06-18
- Överlämnad
- 2018-06-19
- Anmäld
- 2018-06-20
- Sista svarsdatum
- 2018-06-27
- Svarsdatum
- 2018-07-12
- Besvarad
- 2018-07-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I april 2018 briserade diskussionerna om hot och våld mot djurbönder. Såsom framgår av uppgifter i medierna resulterade larmen i att LRF hade möten med såväl justitieministern som statsrådet Sven-Erik Bucht. Det var välkommet. Emellertid finns det fortfarande djurbönder som utsätts för hot och våld. Jag har personligen mött djurbönder som till och med låter bli att anmäla händelserna, då de upplever att polisen saknar resurser för att ingripa och därför nedprioriterar ärendena. Detta är inte acceptabelt och måste åtgärdas snarast.
De djurbönder jag har talat med menar att polisen inte arbetar systematiskt med hot som riktas mot dem och deras familjer, eftersom det saknas statistik på omfattningen av hot. De vill därför att förekomsten av djurrättsaktivism ska få en egen brottskod. Någon sådan har hittills inte funnits, men för att man ska kunna göra en tydlig analys av omfattningen och förekomsten av djurrättsaktivism och av brottslighetens utveckling krävs statistik.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Är ministern är beredd att se till att en särskild brottskod för djurrättsaktivism inrättas, eller tänker ministern vidta andra åtgärder för att skapa en tryggare situation för utsatta djurbönder?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1525 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2017/18:1525 Hot och våld mot lantbrukare av Betty Malmberg (M)
Betty Malmberg (M) har frågat mig om jag är beredd att se till att en särskild brottskod för djurrättsaktivism inrättas, eller om jag tänker vidta andra åtgärder för att skapa en tryggare situation för utsatta djurbönder.
Ingen person i ett demokratiskt samhälle har rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare arbetar för.
Det är inte regeringen som inför nya brottskoder, utan Brottsförebyggande rådet (Brå), som gör detta i samråd med rättsväsendets myndigheter. Det är förstås viktigt att den som utsätts för ett misstänkt brott gör en polisanmälan och att man vid anmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring omständigheterna. Det ökar möjligheterna för sökbarhet bland polisanmälningarna, även om det inte finns en specifik brottkod för just ”djurrättsaktivism”.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser.
Under maj månad träffade jag Lantbrukarnas Riksförbund för att diskutera den problembild som deras medlemmar upplever. Därefter har jag också tagit upp frågan med både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker bland annat inom ramen för det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism.
En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten. Denna satsning ska förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl storstad som glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till Polismyndigheten att besluta om.
Regeringen har också vidtagit lagstiftningsåtgärder som är relevanta i sammanhanget. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag, där dagens generella tillståndsplikt för kamerabevakning slopas. Den 1 januari i år stärktes skyddet mot exempelvis ofredanden på internet och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Därtill har regeringen lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot.
Det är min och regeringens bestämda uppfattning att näringsidkare givetvis måste kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott.
Stockholm den 12 juli 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.