Hot, hat och desinformation på internet
Skriftlig fråga 2016/17:450 av Isabella Hökmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-06
- Överlämnad
- 2016-12-07
- Anmäld
- 2016-12-08
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Kultur- och demokratiministern har i en intervju i Expressen talat om hur viktigt det är att bekämpa hat på nätet. Här är vi eniga. Men i samma intervju sa ministern att sociala medier har ett ansvar för att bekämpa falska nyheter och att om det inte lyckas ”är vi många regeringar och ministrar i Norden som är beredda att ta nästa steg”.
Att den politiska makten tar på sig att avgöra vad som är sant och osant i medierna är ett långtgående steg och omöjligt i en demokrati. Vilka regeringar står bakom kulturministern i denna fråga, förutom de som redan har satt fria medier på undantag? Vilka är de nordiska regeringarna? Är det också den svenska regeringens uppfattning? Hur ska regeringen göra för att klargöra vad som är sant och osant i medierna?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiministern:
Vilka åtgärder ser kultur- och demokratiministern som lämpliga för att stävja förekomsten av hot, hat och desinformation på internet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:450 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2016/02738/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga av Isabella Hökmark (M) Hot, hat och desinformation på internet
Isabella Hökmark har frågat mig vilka åtgärder jag anser lämpliga att vidta för att stävja förekomsten av hot, hat och desinformation på nätet.
Först av allt vill jag understryka att det första mediepolitiska målet är att stödja den grundlagsfästa yttrandefriheten. Samtidigt är det centralt för regeringen att arbeta aktivt mot det hat och hot som riskerar att underminera det demokratiska samtalet. Med internet och sociala mediers genomslag har förutsättningarna för att uttrycka sig och göra sin röst hörd förändrats. Fler har möjlighet att uttrycka och sprida åsikter, idéer och information och fler kan även nås av olika inlägg. Det är en positiv utveckling som har skapat många nya möjligheter. Men i den digitala miljön finns också problem med hot, hat och kränkningar.
Fria och oberoende medier är en förutsättning för ett fungerande demokratiskt samtal. Hot, hat och desinformation har uppmärksammats av Medieutredningen som lämnade sitt betänkande En gränsöverskridande mediepolitik (SOU 2016:80) den 7 november i år. Utredningen föreslår en omvandling av dagens presstöd till ett mediestöd för att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling. Förslaget kommer i dagarna att skickas på remiss. Likaså är regeringens ambition att ge goda förutsättningar för starka och oberoende public service-företag. Det blir en viktig uppgift under de kommande åren att gemensamt värna goda förutsättningar för den verksamheten också i ett nytt medielanskap.
Hot och hat är allvarligt oavsett om det framförs via nätet eller någon annanstans. Som kultur- och demokratiminister vill jag särskilt betona vikten av det förebyggande arbetet mot hot och hat. Regeringen fattade den 24 november i år beslut om en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Inom ramen för handlingsplanen kommer t.ex. Statens medieråd att få ett uppdrag att fortsätta kampanjen No Hate Speech Movement t.o.m. 2020.
Den digitala utvecklingen ställer stora krav på förmågan till ett kritiskt förhållningssätt. En viktig insats är att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och utrusta dem med ett kritiskt tänkande i förhållande till medier. Regeringen kommer därför att förstärka Statens medieråds arbete inom detta område. Dessutom kommer regeringen under 2017 att presentera en handlingsplan för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat. Syftet med handlingsplanen är att motverka utsatthet för hot och hat i det offentliga rummet och att förebygga hot och hat mot förtroendevalda, journalister och kulturutövare. Ett viktigt steg i arbetet är att stärka uppföljningen av på vilket sätt och i vilken omfattning centrala aktörer i det demokratiska samtalet utsätts för hot, hat och kränkningar på och utanför nätet.
Dessa förebyggande åtgärder som jag ansvarar för behöver samordnas med polisiära insatser och lagstiftning. Förra året inrättade Polismyndigheten ett nationellt it-brottscentrum i syfte att stärka förmågan att bekämpa it-relaterade brott. Polisen har i dag även särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper i de tre storstadsregionerna. I början av året överlämnade Gudrun Antemar betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7) som avser förslag på hur lagstiftningen kan moderniseras och ge bättre skydd mot hot och kränkningar. Utredningens förslag bereds nu inom Regeringskansliet. Också på EU-nivå vidtas åtgärder för att motarbeta hatpropaganda på internet. Bland annat presenterade EU-kommissionen i maj 2016 en överenskommelse med Google, Facebook, Microsoft och Twitter som innebär att företagen åtar sig att bygga ut sin verksamhet för att ta bort olaglig hatpropaganda från sina plattformar.
Sammanfattningsvis är hot och hat utanför och på nätet ett problem som regeringen ser mycket allvarligt på och där en rad åtgärder vidtas. Jag välkomnar och ser fram mot en fortsatt diskussion om hur vi på bästa sätt kan förebygga hot och hat.
Stockholm den 14 december 2016
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.