Handelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA)
Skriftlig fråga 2016/17:665 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-17
- Överlämnad
- 2017-01-18
- Anmäld
- 2017-01-19
- Svarsdatum
- 2017-01-25
- Sista svarsdatum
- 2017-01-25
- Besvarad
- 2017-01-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ann Linde (S)
Sverige är ett land som är beroende av handel. Nyttan av handel och i synnerhet frihandel för företag och jobb i Sverige kan inte nog understrykas.
Handelsavtalet mellan Europa och Kanada, kallat CETA, är ett av de avtal som det arbetades allra mest med under förra året. I slutet av året kunde också EU-länderna enas om att säga ja till avtalet. Därefter har arbetet inletts för att alla länder, och i vissa fall regioner, ska godkänna avtalet för att det ska kunna träda i kraft.
Avtalet med Kanada är viktigt för Sverige och svenska företag. Det ligger därför i svenskt intresse att avtalet genomförs så snabbt som det bara går. Trots det återfinns inte CETA-avtalet i den lista av propositioner som regeringen räknar med att lämna till riksdagen under 2017. Det är förvånande och väcker frågor om regeringen medvetet bromsar ett genomförande. Det är ju också känt att Miljöpartiet, och därmed regeringen, är splittrat i inställningen till handelsavtal med länder som Kanada och USA.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ann Linde:
När avser statsrådet och regeringen att lämna en proposition till riksdagen om ett godkännande av frihandelsavtalet mellan EU och Kanada?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:665 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
PAGE
2
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Linde |
Till riksdagen
Svar på frågorna 2016/17:638 Kommerskollegiums uppdrag att analysera CETA-avtalet, 2016/17:639 Beredning av och beslut om CETA-avtalet, 2016/17:641 Beredning av och beslut om CETA-avtalet II av Håkan Svenneling (V) och 2016/17:665 Handelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA) av Lars Hjälmered (M)
Håkan Svenneling har frågat mig hur regeringen kommer att ta till vara den kritik som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket framförde till Kommerskollegium i samband med den tidigare analysen av CETA (2016/17:638), när regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen om ett godkännande av CETA (2016/17:639) och om jag
har för avsikt att skicka förslaget till proposition av CETA på remiss (2016/17:641). Lars Hjälmered har frågat mig när regeringen avser
att lämna en proposition till riksdagen om ett godkännande av frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (2016/17:665). Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang då samtliga frågor rör frihandels-avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Kanada, CETA.
Håkan Svennelings första fråga rör hur regeringen kommer att ta till vara de synpunkter och frågor som Kemikalieinspektionen och Naturvårds-verket framförde till Kommerskollegium inom ramen för det första uppdraget att analysera CETA. Den analys som Kommerskollegium redovisade den 16 augusti 2016 inklusive underlagen från sektors-myndigheter och juridiska institutioner kommer att beaktas tillsammans med det analysuppdrag regeringen gav Kommerskollegium i december. Kommerskollegium ska även samråda med nio myndigheter, däribland Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, samt med relevanta akademiska institutioner.
Håkan Svenneling och Lars Hjälmered har vidare frågat när regeringen avser lägga fram en proposition om CETA. Regeringens avsikt är att lägga fram en proposition för CETA under hösten 2017.
Håkan Svennelings sista fråga rör huruvida regeringen kommer att remittera utkastet till proposition innan propositionen beslutas och lämnas över till riksdagen. Regeringen kommer inte att remittera utkastet.
Stockholm den 25 januari 2016
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.