Gräsrotsfinansiering av offentlig verksamhet
Skriftlig fråga 2016/17:1306 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-04-27
- Överlämnad
- 2017-04-28
- Anmäld
- 2017-05-02
- Svarsdatum
- 2017-05-10
- Sista svarsdatum
- 2017-05-10
- Besvarad
- 2017-05-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
I dag finns det en utbredd gräsrotsfinansiering av alltifrån musikalbum till klockor på internet. Oftast får de som bidrar ett rabatterat pris på den ännu ej släppta produkten om de hjälper till tidigt i uppstartsfasen. Privatpersoner har bland annat varit starkt drivande, genom sina frivilliga bidrag, till att virtuell verklighet slagit igenom det senaste året.
Likväl som att teknikbranschen anammat sådan finansiering har även hjälporganisationerna varit tidigt ute med att erbjuda smidiga vis att donera pengar. Det går exempelvis att bli fadder till en tiger via sms eller få reda på den exakta mängden mat eller vaccin som man kan bidra med hemma framför datorn.
Syftet är huvudsakligen att minska trösklarna för dem som stöttar och synliggöra vad de kan bidra till att skapa. I dagsläget finns det ej möjlighet att bidra till offentlig verksamhet mer än via den skatt som betalas. Problemet här är att det är svårt att ta reda på var pengarna hamnar i slutändan.
Få människor finner nog det rimligt att deras skattepengar går till ett kamelcenter i Angered, men många hade nog gärna sett att förlossningsavdelningen i Sollefteå räddats.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Avser statsrådet och regeringen att möjliggöra gräsrotsfinansiering av offentlig verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1306 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Dnr Fi2017/02014/V | ||
Finansdepartementet | |||
Finansmarknads- och konsumentministern | |||
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1306 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) Gräsrotsfinansiering av offentlig verksamhet
Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig och regeringen om vi avser möjliggöra gräsrotsfinansiering av offentlig verksamhet.
Gräsrotsfinansiering är en liten men snabbt växande del av de finansiella marknaderna. Det som utmärker gräsrotsfinansiering är att många investerare, som var och en investerar små belopp i ett särskilt projekt, samlas och sammanförs med dem som söker kapital. Regeringen tillsatte i juli 2016 en utredning om gräsrotsfinansiering i syfte att gräsrotsfinansiering ska kunna utvecklas samtidigt som ett högt konsumentskydd liksom ett högt förtroende för denna del av finansmarknaden ska säkerställas.
Utredningen om gräsrotsfinansiering (Fi 2016:10) ska kartlägga den roll, funktion och incitamentsstruktur som gäller på marknaden för gräsrotsfinansiering. Det råder även vissa oklarheter i förhållande till befintlig reglering som behöver analyseras och kartläggas, i synnerhet vad gäller lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Ett betänkande ska lämnas senast den 29 december 2017.
Något arbete kring gräsrotsfinansiering vad gäller offentligt finansierad verksamhet pågår för närvarande inte i Regeringskansliet. Regeringen anser att vår gemensamma välfärd bör stå på en stabil finansiell grund. Verksamheter såsom vård och skola ska inte behöva vara föremål för en så pass osäker framtid som frågeställaren föreslår. För att få fler som vårdar våra äldre medborgare och undervisar våra barn har regeringen ökat anslaget till kommuner och landsting med 10 miljarder kronor årligen. Detta är den enskilt högsta höjningen någonsin.
För regeringen är inte finansiering av välfärd att likställa med att söka pengar för att ge ut musik eller sälja klockor, vilket frågeställaren verkar ge sken av. Detta handlar om vår gemensamt finansierade välfärd, den utgör grunden i det gröna samhällsbygge som den här regeringen är så stolt över. Samhällsbygget ska framöver utvecklas genom stabila anslag från stat, landsting och kommun. Inte genom osäker finansiering vilket nätbaserad gräsrotsfinansiering otvivelaktigt hade utgjort.
Stockholm den 10 maj 2017
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.