Gammeluniversiteten, nyuniversiteten och högskolorna
Skriftlig fråga 2008/09:1135 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-08-12
- Anmäld
- 2009-08-13
- Besvarad
- 2009-08-26
- Svar anmält
- 2009-09-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 augusti
Fråga
2008/09:1135 Gammeluniversiteten, nyuniversiteten och högskolorna
av Ameer Sachet (s)
till statsrådet Tobias Krantz (fp)
Gammeluniversiteten har i likhet med gammelmedierna många fördelar, i gammeluniversitetens fall en lång historia varigenom forskning och forskningskontakter byggts upp. Det finns rika förråd av erfarenheter och ”minnen” av hur olika företeelser, situationer och förändringar kan hanteras.
Nackdelen finns i trögheten och i just de ibland alltför väletablerade fårorna. Ett universitet är också en maktstruktur i vilken det pågår en ständig kamp om resurser och meritering mellan olika intressegrupper och individer. I gammeluniversiteten har även denna maktkamp en etablerad och välkänd regi.
Avslutningsvis hade gammeluniversiteten en alltför snäv regional och social inriktning på sin rekrytering av studerande och forskarstuderande. Etableringen av de fyra nya universiteten och möjligheten även för högskolorna att bedriva forskning har vitaliserat den svenska universitetsmiljön. Konkurrensen har ökat och nya forskarmiljöer uppstår. Framväxten av nätuniversiteten bidrar också till större flexibilitet. Den studerande behöver inte längre bo på en viss ort för att ta del av akademisk utbildning och forskning.
Det är nu viktigt att nyuniversiteten och högskolorna får goda förutsättningar för en fortsatt tillväxt. Just nu strömmar studenterna till, nyuniversiteten och högskolorna kan erbjuda både högkvalitativa studiemiljöer och bostäder. Det har aviserats en satsning på 10 000 nya utbildningsplatser vid landets lärosäten. Med anledning av detta samt den stora ökningen av antalet studenter har Örebro universitet ansökt om 500 nya utbildningsplatser per år i tre år, 2010–2012.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta i fråga om fördelning av nya högskoleplatser för att främja nyuniversiteten och högskolorna?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1135 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz
den 26 augusti
Svar på fråga
2008/09:1135 Gammeluniversiteten, nyuniversiteten och högskolorna
Statsrådet Tobias Krantz
Ameer Sachet har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta i fråga om fördelning av nya högskoleplatser för att främja nyuniversiteten och högskolorna.
Låt mig inledningsvis slå fast att det med regeringens politik ges utrymme för lärosäten av olika karaktär och med olika profil och bakgrund. Jag instämmer inte alls i Ameer Sachets negativa beskrivning av våra äldre universitet. Dessa lärosäten svarar för den absoluta huvuddelen av den mest framstående forskningen och högre utbildningen i Sverige. De är också de svenska lärosäten som särskilt inom forskningen ligger främst i olika internationella jämförelser.
Jag har liksom Ameer Sachet noterat den just nu kraftiga ökning av sökande till flertalet universitet och högskolor. En avgörande faktor för detta är den ekonomiska krisen. Med anledning av bland annat detta har både de regionala samordnarna som regeringen utsett och universiteten och högskolorna pekat på behovet av ytterligare utbildningsplatser inom såväl vuxenutbildning som högre utbildning.
Regeringen ser det som angeläget att utbildningsinsatser används för att underlätta omställning och för att skapa förutsättningar för att öka effektivitet och produktivitet när konjunkturen vänder. För att använda resurser så effektivt som möjligt överväger regeringen ytterligare tillfälliga åtgärder för att kunna möta efterfrågan på utbildning.
Regeringen kommer även i fortsättningen att noga följa utvecklingen för att tillse att utbildningsinsatser kan användas så effektivt som möjligt för att dämpa effekterna av krisen och för att skapa förutsättningar för en långsiktigt positiv utveckling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.