Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fungerande trygghetslarm i hela landet

Skriftlig fråga 2013/14:315 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-01-15
Anmäld
2014-01-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2014-01-29
Besvarad
2014-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 januari

Fråga

2013/14:315 Fungerande trygghetslarm i hela landet

av Carina Adolfsson Elgestam (S)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

Många av de trygghetslarm som används i dag bygger på analog teknik. Denna teknik är på väg att bytas ut i många kommuner eftersom det pågår en övergång till digitaliserade nät. Dock är fortfarande över 95 procent av trygghetslarmen analoga. Övergången sker inte i den takt som är önskvärd. Övergången ska medföra en ökad säkerhet för användarna då tillförlitligheten ska bli bättre i de nya systemen. Informationsinsatser har gjorts för att stödja kommunerna i deras arbete för att öka säkerheten i samband med den pågående digitaliseringen, men det tycks inte bidra till att en snabb och säker övergång sker. 

Många kommuner har bristande rutiner för att genomföra kontroller av trygghetslarmen, vilket medför otrygghet för användarna. Alltför många äldre ramlar i hemmet eller i sin närhet och blir liggande i många timmar utan att någon kommer till deras undsättning. I en del fall skadas de äldre så svårt att det leder till dödsfall.

Åtgärder måste vidtas snabbt för att komma till rätta med de problem som finns med trygghetslarmen. Människor ska inte behöva dö för att tekniken inte fungerar. Det är dags att ta tag i problemet. Staten måste också ta sitt ansvar och inte bara lämna över frågan till kommunen.

Vilka åtgärder anser statsrådet att staten ska vidta för att trygghetslarmen ska fungera oavsett var man bor i landet?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:315 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 29 januari

Svar på fråga

2013/14:315 Fungerande trygghetslarm i hela landet

Statsrådet Maria Larsson

Carina Adolfsson Elgestam har frågat it- och energiministern vilka åtgärder statsrådet anser att staten ska vidta för att trygghetslarmen ska fungera väl oavsett var man bor i landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Kommunerna har ansvar för äldre personers grundläggande trygghet. Trygghetslarm är i dag den vanligaste tjänsten som den kommunala äldreomsorgen tillhandahåller personer som känner sig otrygga. I dag är det över 200 000 personer som har trygghetslarm, varav den absoluta merparten är analoga.

Eftersom vi är mitt i ett pågående teknikskifte – där teleoperatörer avvecklar den fasta traditionella telefonin och övergår till internet baserad kommunikation via fast anslutet bredband i hemmet och mobilnät – är det vitalt att kommunerna skyndsamt övergår från analoga till digitala trygghetslarm.

Trygghetslarmsfrågan är emellertid mer komplex än vad man vid en första anblick kan ana. Mycket beroende på de många aktörer som är involverade: kommunen, brukaren, teleoperatörer, larmmottagare och omsorgspersonal. Det handlar om en trygghetskedja som måste hänga ihop från början till slut och att kommunerna tar ansvar för hela kedjan.

Regeringen är alltså väl medveten om problematiken och komplexiteten i frågan om trygghetslarm. Vi har därför genomfört och kommer att genomföra flera insatser för att skynda på övergången till digitala larm. Insatserna syftar till att ge kommunerna vägledning och verktyg för hur de kan hantera teknikskiftet och trygghetslarmlen på ett bra sätt. De syftar också till att driva på och följa upp hur varje kommun tar sitt ansvar.

I juni 2010 fick Hjälpmedelsinstitutet ett uppdrag att genomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med införandet av digital teknik inom teleområdet. En storskalig försöksverksamhet och tekniktester genomfördes. Som ett resultat av detta har vi bättre kunskap om vad som krävs för att klara övergången från analog till digital teknik. Ett standardiseringsarbete för trygghetslarmen startades också inom ramen för uppdraget. Tack vare detta har nu Swedish Standards Institute (SIS) fått uppdraget att leda arbetet med standardisering av trygghetslarm i EU.

För andra året i rad erbjuder nu staten ett stimulansbidrag till kommunerna, bl.a. för att säkerställa att de larm som beviljas är digitala och fungerar. För att få del av pengarna måste kommunen ha fattat beslut om att de ska påbörja processen att övergå till digitala larm. Staten finansierar också regionala samordnare, som bl.a. har i uppdrag att driva på i övergången till digitala trygghetslarm. SKL har även fått medel för att ta fram en vägledning och för att erbjuda en larmsupport i frågor kring larmen. Staten och SKL har kommit överens om att SKL ska stödja kommunerna i övergången och aktivt bidra till att frågan blir en ledningsfråga i kommunerna.

I en överenskommelse mellan staten och SKL har regeringen aviserat ett uppdrag till Handisam, att tillsammans med bl.a. Post- och Telestyrelsen ta fram och sprida information om digitala larm(Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för 2014). Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett stöd till kommunerna i hur de kan få till bättre rutiner och kontroller när det gäller hantering av larm. Socialstyrelsen ska även få i uppdrag att kartlägga och redovisa hur varje kommun jobbar med larmen.

Regeringen har således gjort mycket för att stödja utvecklingen och kommer att fortsätta följa den.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.