Framtiden för skärgårdsfisket

Skriftlig fråga 2017/18:847 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-23
Överlämnad
2018-02-26
Anmäld
2018-02-27
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Fågelfamiljen skarv är en naturlig del i den svenska faunan. Skarvar lever i skärgårdar och längs med Sveriges långa kust – de är duktiga dykare och flitiga fiskare. Den som sett en upprätt sittande fågel med utsträckta vingar på sin båttur har antagligen sett en skarv som torkar sina vingar efter lyckat fiske. 

En annan skärgårdsbo är sälen. Den som fiskar i Stockholms skärgård har inte bara skarven att konkurrera med utan också ca 5 000 gråsälar. En sådan siffra kan vara svår att sätta i kontext – och kanske är det inte siffran som bör oroa mest. I stället är det sälarnas beteende inomskärs som är problematiskt. I grunda gäddvikar släpar de magen i dyn och äter lekande gäddor som sökt sig dit för att yngla av sig. 

Sammantaget blir detta en farlig mix för det skärgårdsfiske som bedrivs på olika håll. Skarven, som äter cirka ett halvt kilo fisk om dagen, äter uppskattningsvis runt 25 miljoner kilo fisk årligen. Sälen i Sverige, alltså även vikare och knubbsäl, står för en nästan lika stor del. Skärgårdsfisket, som är en viktig källa till rekreation och som dessutom bidrar till en levande skärgård, går på knäna till följd av detta. 

Många fiskare vittnar nu om att man tvingas söka sig till Mälaren, Hjälmaren och andra insjöar. Investeringar i lekvägar och gäddfabriker har blivit en dyr utfodring av säl och skarv i stället för att bidra till den levande skärgård som det var tänkt. Fiskeguider kan såklart byta fiskevatten genom att ta upp båten och köra den till nya platser – men då försvinner gästnätter, lagade måltider och framtidstro från våra skärgårdar. 

Motståndet mot säl och skarv har tidvis varit högljutt och kanske aningen överdrivet. Men de problem som tidigare var lokala har blivit nationella, och samsynen kring problematiken har ökat betydligt på senare år. Det som tidigare sågs som enskilda fiskares åsikter är nu en bitter verklighet för desto fler – och situationen ger skäl till oro. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Hur avser statsrådet och regeringen att verka för ett levande skärgårdsfiske, med särskild hänsyn till den ohållbara utveckling som säl- och skarvbestånden ger upphov till?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:847 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)



N2018/ 01322/FJR

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:847 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Framtiden för skärgårdsfisket

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att verka för ett levande skärgårdsfiske, med särskild hänsyn till den ohållbara utveckling som säl- och skarvbestånden ger upphov till.

Jag är medveten om att mängden skarv lokalt kan uppfattas som problematisk. Naturen i anslutning till häckningsplatser för skarv förändras, vilket kan uppfattas negativt. Jag är även medveten om att sälarna orsakar skada eftersom de tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap. Det finns också indikationer på att säl och skarv kan ha en negativ effekt på kustfiskebestånden.

Regeringen har varit tydlig med att vi vill se ett livskraftigt fiske längs Sveriges kust. Genom de medel regeringen avsatt för redskapsutveckling har också flera sälsäkra redskap utvecklats vidare, t.ex. torskburar. Enligt Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2018 får medel fortsatt användas för utveckling av selektiva och skonsamma redskap i samverkan med fiskenäringen och Sveriges lantbruksuniversitet. Yrkesfiskare kan även få viss ersättning för uppkommen skada orsakad av säl. För att minska effekterna av skarvskadorna finns det inom havs- och fiskeriprogrammet stöd till investeringar i utrustning för att skydda redskap och fångster från fåglar som skyddas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG.

Ökningen av det häckande beståndet av skarv i landet som helhet har avstannat och beståndet minskat något under de senaste åren. Det är viktigt att följa utvecklingen av skarvpopulationen för en långsiktigt hållbar förvaltning. Naturvårdsverket bedömer dock att skarven har gynnsam bevarandestatus. Förvaltningen av skarv är regionaliserad. Om det är motiverat kan länsstyrelser besluta om skyddsjakt.

Naturvårdsverket redovisade 2013 ett regeringsuppdrag om förutsättningarna för samt förslag för hur licensjakt på säl bör utformas samt utreda och föreslå hur skyddsjakten på säl kan effektiviseras i syfte att uppnå beslutad tilldelning. Regeringen har idag inga sådana förslag, men följer frågan noga. Naturvårdsverket har även avrapporterat regeringsuppdrag dels om hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas, dels om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i Sveriges ekonomiska zon. Ärendena är under beredning i Regeringskansliet. Jag som ansvarigt statsråd har inte för avsikt att föregripa den beredningen.

Den 11 december i fjol deltog ett flertal myndigheter och organisationer i ett rundabordssamtal om säl efter inbjudan av Näringsdepartementet. Det fördes en gemensam diskussion avseende möjligheter och utmaningar med sälens livskraftiga populationer samt hur sälen kan förvaltas på ett hållbart sätt. Regeringen överväger hur vi kan hantera de synpunkter som framkom under samtalet.

Stockholm den 7 mars 2018

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.