Försvarshaveriet

Skriftlig fråga 2012/13:642 av Karlsson, Anders (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-07-04
Besvarad
2013-07-11
Besvarad
2013-07-18
Svar anmält
2013-08-15
Anmäld
2013-08-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juli

Fråga

2012/13:642 Försvarshaveriet

av Anders Karlsson (S)

till försvarsminister Karin Enström (M)

Förre överbefälhavaren Bengt Gustafsson har i våras skarpt kritiserat den bristande incidentberedskapen. I ett debattinlägg framhöll han att en ledarredaktör slog huvudet på spiken när han skrev att moderatpolitikerna inte är arga över bristerna i försvaret utan över att de blev kända. Gustafsson menade vidare att under den tidigare försvarsministern Sten Tolgfors tid började både han och regeringen på felaktiga grunder skryta över hur bra det nya insatsförsvaret var och vilken hög beredskap det hade i jämförelse med invasionsförsvaret under det kalla kriget. Även statsministern föll in i ledet.

Verkligheten är en annan. Gustafsson pekar bland annat på Försvarsmaktens problem med personalförsörjningen, flygförsvarets bristfälliga beredskap samt oklarheter kring ubåtsförsvaret. Till detta kan nu läggas uppgifterna om att Sverige saknar kanoner. Den verklighet Gustafsson beskriver bekräftar de farhågor en enad opposition hade i sin utskottsreservation.

Det är väl svårt att inte uppfatta det som så att statsrådet fått överta ett fögderi i upplösning från sin företrädare. Att kvinnliga chefer inte sällan får städa upp efter ansvarslösa manliga chefer lär vara ett välkänt fenomen inom ledarskapsforskningen. Samtidigt är det viktigt att understryka att allt skett på direkt order av statsministern och finansministern. Försvarsmakten, en gång en hjärtefråga för Moderaterna, har offrats utan betänkligheter.

Genom vilka åtgärder avser statsrådet att återställa förtroendet för Försvarsmakten och hävda sitt revir inom regeringen?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:642 besvarad av Försvarsminister Karin Enström

den 11 juli

Svar på frågorna

2012/13:642 Försvarshaveriet

2012/13:645 Fokus på Försvarsmaktens kärnuppgift

Försvarsminister Karin Enström

Anders Karlsson har frågat mig genom vilka åtgärder jag avser att återställa förtroendet för Försvarsmakten och hävda mitt revir inom regeringen. Anders Karlsson har också frågat mig när jag avser att fokusera försvarspolitiken och verka för att Försvarsmakten får möjlighet att koncentrera sig på kärnuppgiften att försvara Sverige. Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Genom försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 gjordes omfattande reduktioner av Försvarsmaktens organisation, både insatsorganisationen och grundorganisationen. Under lång tid var försvarsplaneringen vilande.

I mars 2009 beslutade riksdagen om den försvarspolitiska inriktningen (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:252). Försvarsmakten bör bidra till målen för Sveriges säkerhet och till målet för det militära försvaret genom att enskilt och tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer lösa följande uppgifter:

·       försvara Sverige och främja Sveriges säkerhet genom insatser på svenskt territorium, i närområdet och utanför närområdet,

·       upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen i områden utanför detta, och

·       med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov.

Med utgångspunkt i denna inriktning har regeringen beslutat om Försvarsmaktens uppgifter och krav på operativ förmåga i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Försvarsmakten ska utifrån de ställda kraven stegvis få en ökad tillgänglighet och användbarhet.

Regeringen aktiverade också den vilande försvarsplaneringen. Våren 2010 beslutade regeringen om nya anvisningar för denna planering, det vill säga för utnyttjandet av Försvarsmakten i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Årligen, eller när det finns behov, ger regeringen Försvarsmakten inriktningar för planering av insatser och beredskap.

Efter mer än ett decennium av neddragningar inom försvaret innebar det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2009 en vändning. Regeringen driver nu arbetet med att åter bygga upp försvarsförmågan.

I budgetpropositionen för 2013 gjorde regeringen bedömningen att den operativa förmågan successivt kommer att öka i takt med att omställningen mot insatsorganisation 2014 (IO 14) fortsätter (prop. 2012/13:1, utg.omr. 6).

I juni i år redovisade den parlamentariskt sammansatta Försvarsberedningen sin säkerhetspolitiska rapport Vägval i en globaliserad värld (Ds 2013:33). Försvarsberedningen fortsätter nu sitt arbete med en försvarspolitisk rapport, vilken ska vara ett underlag för ett nytt försvarspolitiskt inriktningsbeslut 2015.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.