Forsmarksincidenten
Skriftlig fråga 2005/06:1975 av Torstensson, Åsa (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-03
- Besvarad
- 2006-08-15
- Besvarad
- 2006-08-17
- Svar anmält
- 2006-10-02
- Anmäld
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 augusti
Fråga 2005/06:1975 av Åsa Torstensson (c) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)
Forsmarksincidenten
Efter incidenten i förra veckan vid kärnkraftverket i Forsmark har nu de ansvariga gått igenom säkerheten även vid de övriga kärnkraftverken. Det har nu lett till att två av de tre aggregaten i Oskarshamn är tagna ur bruk. Då en översyn nu sker av en av Ringhals reaktorer innebär detta nu att hälften av Sveriges kärnkraftsaggregat är avstängda.
Kärnkraften i Sverige står för en betydande del av vår elproduktion. Stängningen av aggregaten i Forsmark och Oskarshamn ger ett betydande avbräck i svensk elproduktion och hur länge uppehållen kommer att vara är i dagsläget osäkert. Incidenten i Forsmark och efterföljande avstängningar har skett under sommartid, då elförbrukningen i Sverige normalt är som lägst. Vad skulle en motsvarande incident få för effekt på den svenska energiförsörjningen i januari eller februari när elanvändningen är som högst i Sverige? Under vintermånaderna kan elanvändningen vara dubbelt så hög jämfört med i augusti.
Min fråga till ministern blir därför:
Har regeringen låtit utreda vad en motsvarande incident som den i Forsmark med avstängda reaktorer skulle få för konsekvenser vintertid?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1975 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1975 om Forsmarksincidenten
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Åsa Torstensson har frågat mig om regeringen har låtit utreda vad en motsvarande incident som den i Forsmark med avstängda reaktorer skulle få för konsekvenser i vintertid.
Inledningsvis vill jag framhålla att regeringen anser att Sverige ska ha en god effekttillgång. Regeringen följer också kontinuerligt upp effektbalansen i Sverige genom rapporter från Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) som är den myndighet som har uppdraget att momentant säkerhetsställa att elsystemet är i balans.
Svenska kraftnät redovisade i april på regeringens uppdrag sin syn på effekttillgängligheten efter februari 2008 samt myndighetens prognos över den svenska effektbalansen till och med vintern 2011/12. Myndighetens bedömning är att effektbalansen kan klaras en normalkall vinterdag. Även en ännu tyngre belastning med högre förbrukning motsvarande en så kallad tioårsvinter bedöms kunna klaras. Vidare har Svenska kraftnät i dagarna redovisat en uppföljning av föregående vinter samt en prognos över kraftbalansen kommande vinter. Prognosen för den kommande vintern är god.
Jag har också fått beskedet att Svenska kraftnät inte finner skäl att revidera sina ovan nämnda prognoser med anledning av det inträffade. Jag har ingen anledning att ifrågasätta Svenska kraftnäts bedömning och därför är en sådan utredning som Åsa Torstensson frågar om inte längre aktuell.
Jag vill samtidigt påminna om att riksdagen år 2003, på regeringens initiativ, beslutade om en så kallad effektreserv om 2 000 megawatt. Svenska kraftnät har ansvaret för att denna tillfälliga effektreserv finns tillgänglig i en bristsituation.
Utgångspunkten är dock att effektreserven ska ersättas med en långsiktig och kostnadseffektiv lösning efter februari 2008 då det är elmarknadens aktörer som bär huvudansvaret för att förbrukningen av el motsvaras av erforderlig elproduktion eller import av el. Jag avser därför att återkomma till riksdagen i effektfrågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.