Till innehåll på sidan

Förordningen om kommunalekonomisk utjämning

Skriftlig fråga 2017/18:923 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-01
Överlämnad
2018-03-01
Anmäld
2018-03-02
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Den svenska förordningen om kommunalekonomisk utjämning (2004:881) stipulerar bland annat hur olika parametrar och komponenter ska räknas fram inom ramen för det kommunala utjämningssystemet. Det handlar bland annat om hur standardkostnaden ska beräknas. Systemet har som syfte att utjämna strukturella skillnader mellan kommuner. Därför har enskilda kommuner och landsting en väldigt liten möjlighet att påverka systemet genom aktiva beslut – systemet tar inte hänsyn till ambition eller effektivitet.

I 26 § om delat huvudmannaskap för kollektivtrafiken förklaras hur standardkostnaden för kollektivtrafik beräknas utifrån variablerna gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden mellan kommunerna i länet är för många län likartad. Men standardkostnaden för Gotlands kommun (nuvarande Region Gotland, som är både landsting och kommun) har en egen bestämmelse som lyder:

”Standardkostnaden för Gotlands kommun motsvarar redovisade nettokostnader år 2009. Hälften av standardkostnaden fördelas i kommunernas utjämningssystem och hälften i landstingens utjämningssystem.”

Här finns frågetecken. Systemet använder en genomsnittlig avgiftsfinansiering för att neutralisera för olika kommuner och landstings beslut om avgiften. Men någon sådan regel nämns inte i förordningen angående Gotland – som ovan nämnts står det bara att man ska utgå från den redovisade nettokostnaden år 2009.

För 2018 är den genomsnittliga standardkostnaden för kommuner 1 166 kronor, och Gotlands standardkostnad är beräknad till 385 kronor. Det innebär att Gotland ska betala 781 kronor per invånare i kollektivtrafikutjämningen, enligt dessa siffror som Skatteverket tar fram med grund i SCB:s beräkningar. Men det tycks som att detta står i strid med vad förordningen förordar. Region Gotland har påpekat detta för såväl SCB och Skatteverket som för regeringen. Standardkostnaden enligt den modell som nämns i förordningen blir nämligen 702 kronor, vilket skulle innebära att Region Gotland skulle tvingas betala in betydligt mindre i systemet än man gör i dag.

Det nya sätt som använts och som inte har stöd i förordningen har tillkommit under den nuvarande regeringen. Vore Gotland en kommun i Stockholms län skulle det kanske vara ett mer korrekt sätt att göra på detta nya sätt, men så är ju verkligen inte fallet.

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

Är det statsrådets och regeringens uppfattning att Gotland ska fortsätta betala en förhöjd summa till kollektivtrafiken inom det kommunala utjämningssystemet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:923 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)



Fi2018/

00951/K

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:923 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Förordningen om kommunalekonomisk utjämning

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om det är min och regeringens uppfattning att Gotland ska fortsätta betala en förhöjd summa till kollektivtrafiken inom det kommunala utjämningssystemet.

Avgifter och bidrag inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet beslutas av Skatteverket. Som grund för beslutet lämnar Statistiska centralbyrån uppgifter till Skatteverket som beräknats enligt förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. I sina beräkningar har Statistiska centralbyrån sedan 2014 använt den standardkostnad för Gotland som beräknades av Utjämningskommittén.08 och som redovisades i tabell 5.13.2 i SOU 2011:39, vilket var en nettokostnad på 372 kronor per invånare 2009.

Inför att Skatteverket fastställde bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet för utjämningsåret 2017 inkom Gotlands kommun med en skrivelse till Skatteverket där de påtalade att fel nettokostnad hade använts för Gotland i kollektivtrafiksmodellen i Skatteverkets beslut om preliminära avgifter och bidrag i utjämningssystemet. Skatteverket ändrade inte sitt beslut utan fastställde bidrag och avgifter i enlighet med sitt preliminära beslut. Gotlands kommun överklagade därefter beslutet till regeringen. Regeringen, som inte gjorde någon annan bedömning än Skatteverket, avslog överklagandet.

En särskild utredare fick i november 2016 i uppdrag att se över kostnadsutjämningen för kommuner och landsting. I uppdraget ingår att analysera i vilken utsträckning de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader och att överväga om vissa delmodeller behöver ändras eller utgå och om nya delmodeller bör införas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.

Stockholm den 7 mars 2018

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.