Förmånsbeskattning av privat hälso- och sjukvårdsförsäkring

Skriftlig fråga 2017/18:410 av Margareta Cederfelt (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

En förmånsbeskattning av anställda för den vård som arbetsgivaren betalar via privata vårdföretag skulle drabba omkring en halv miljon människor.

Förslagets remissrunda är avslutad. En majoritet av remissinstanserna ställer sig kritiska till regeringens förslag. 61 procent av alla yttranden avstyrker förslaget. 11 procent är negativa. Resterande 28 procent är positiva eller tillstyrker förslaget.

Flera remissinstanser har svarat att de anser att förslaget har omfattande brister och att det därför inte kan ligga till grund för lagstiftning. Avstyrkanden anförs av flera skäl, bland annat skattetekniska invändningar. Ytterligare kritiker till förslaget anser att beskattningen riskerar att leda till högre sjukfrånvaro och ökad belastning på den offentliga vården. Förslaget riskerar att leda till fler och längre sjukskrivningar, vilket motverkar regeringens mål om en låg sjukfrånvaro.

Många småföretagare tecknar försäkringen för företagets överlevnad, inte för bekvämligheten. Enligt Företagarnas statistik är arbetsgivarbetald vård ingen exklusiv förmån för höginkomsttagare. Hälften av de anställda som har sjukvårdsförsäkring tecknad av arbetsgivaren är låg- och medelinkomsttagare, vilket enligt Företagarna visar att företagen försäkrar anställda i alla inkomstlägen, såväl arbetare som tjänstemän.

Svenskt Näringslivs statistik visar att nästan hälften av alla som har arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring, 49,3 procent, har en inkomst som uppgår till max 36 942 kronor i månaden. 27,8 procent har en inkomst mellan 36 942 och 52 443 kronor, och resterande har en inkomst över 52 443 kronor.

Saco har i sitt remissyttrande anfört att sjukvårdsförsäkring inte handlar om en försäkring för höginkomsttagare, eftersom många företag tecknar försäkringen för samtliga sina anställda. Förmånsbeskattningen drabbar därför alla anställda, oavsett befattning och lönenivå. Förslaget slår därför hårdare mot anställda med lägre löner och mindre ekonomiska marginaler, vilket skulle kunna medföra att en del anställda med lägre lön avstår från förmånen. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Är finansministern, med beaktande av att majoriteten av remissinstanserna har uttalat sig negativt om beskattning av en av arbetsgivaren tecknad sjukvårdsförsäkring, beredd att dra tillbaka sitt förslag?