Företagare i välfärden
Skriftlig fråga 2017/18:982 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-08
- Överlämnad
- 2018-03-08
- Anmäld
- 2018-03-09
- Svarsdatum
- 2018-03-19
- Besvarad
- 2018-03-19
- Sista svarsdatum
- 2018-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Nyföretagandet i Sveriges välfärdssektor sjönk kraftigt under det senaste året, enligt siffror från Svenskt Näringsliv. Det finns grund att anta att regeringens ambition att stävja mångfalden inom välfärden har bidragit till att färre nu verkar vilja driva välfärdsföretag.
Det är viktigt ur jämställdhetssynpunkt att det finns förutsättningar att verka som företagare i branscher där många kvinnor arbetar. Det är också viktigt att det finns en mångfald av aktörer i välfärdssektorn för att det ska finnas ett brett utbud av aktörer att välja mellan såväl för medarbetare som för patienter och brukare av välfärdstjänster.
Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikaeal Damberg följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att fler personer ska vilja starta och driva företag inom välfärden?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:982 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
N2018/
01657/FF
N2018/01677/FF
Näringsdepartementet
Närings- och innovationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:979 av Hans Rothenberg (M)
Företagsamhet inom välfärdssektorn och fråga 2017/18:982 av Lars Beckman (M) Företagare i välfärden
Hans Rothenberg har frågat mig vad jag avser att göra för att öka företagsamheten inom den kvinnodominerade välfärdssektorn. Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att fler personer ska vilja starta och driva företag inom välfärden. Jag väljer att svara på de båda frågorna i ett sammanhang.
Regeringen anser att en mångfald av företag och företagare är viktigt för näringslivets konkurrenskraft, förnyelse och hållbarhet. Kvinnors och mäns möjligheter att vara företagare på likvärdiga, jämställda villkor är både en tillväxt- och en rättighetsfråga. Det är därför glädjande att kvinnors entreprenörskap i Sverige ökar i den senaste upplagan av Global Entrepreneurship Monitor. I budgetpropositionen 2018 aviserade regeringen en satsning på utrikes födda kvinnors företagande som kommer pågå fram till år 2021.
Kvinnor och män driver företag i alla branscher men i olika omfattning. I välfärdsbranscher är kvinnors företagande jämförelsevis något högre än i andra branscher. Regeringen har samtidigt varit tydlig med att enskilda aktörer fortsatt ska vara en del av välfärden men utgångspunkten är att skattepengar ska gå till det de är avsedda för. Både brukare och utförare gagnas av tydliga spelregler.
Regeringen har med 2018 års budget sammantaget tillfört vård, skola och omsorg över 35 miljarder kronor. Satsningar som både jämnar ut livsvillkor och främjar den ekonomiska utvecklingen. I budgetpropositionen för 2018 beräknar regeringen att avsätta 5 miljarder kronor 2019 och ytterligare 5 miljarder kronor 2020 för att permanent höja statsbidragen till kommuner och landsting. Detta ger kommuner och landsting bättre förutsättningar att stärka skolan, vården och omsorgen och minskar behovet att höja kommunalskatterna. Vården ska vara trygg, behovsanpassad, jämställd och jämlik i hela landet.
Alla politikområden ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Att företagande sker på likvärdiga villkor för kvinnor och män är en förutsättning för att nå regeringens delmål om ekonomisk jämställdhet men också viktigt för att det leder till ett bättre resursutnyttjande, ökad innovationsförmåga i företagen, ökad attraktivitet och hållbar tillväxt i hela landet. Att ta tillvara människors, såväl kvinnor som mäns, kompetens, talang och skaparkraft bidrar till vår ekonomiska tillväxt.
Stockholm den 19 mars 2018
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.