Förbudet mot signalkräftor

Skriftlig fråga 2015/16:1489 av Sten Bergheden (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-08-05
Överlämnad
2016-08-05
Svarsdatum
2016-08-22
Sista svarsdatum
2016-08-22
Anmäld
2016-08-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Den 3 augusti 2016 infördes ett nytt EU-direktiv för att stoppa vissa invasiva arter som man skriver kan hota biologisk mångfald. Direktivet innebär bland annat att det blir förbjudet att odla, byta, föda upp, transportera, använda och hålla signalkräftor.

Dessutom kommer det också bli förbjudet att sälja dessa kräftor efter den 3 augusti 2017.

Beslutet är helt oacceptabelt och effekterna och konsekvenserna av detta direktiv kommer att slå mot den svenska landsbygden samt mot företag och jobb i hela landet.

Signalkräftan är inplanterad under 1960-talet då många av våra flodkräftor slogs ut på grund av kräftpesten.

Många lantbrukare och landsbygdsbor har satsat stora pengar och arbete på att odla kräftor i Sverige och fler skulle kunna göra detta och därmed minska importbehovet av kinesiska kräftor.

Men nu slår regeringen och EU-direktivet fullständigt sönder dessa förutsättningar och inte bara tvingar företag att lägga ner utan också hämmar den möjliga framtida tillväxt för landsbygden som ett utökat antal odlingar av signalkräftor skulle kunna innebära.

Naturvårdsverkets genomförande av direktivet innebär att man dessutom planerar att förbjuda all försäljning av signalkräftor efter den 3 augusti 2017.

Enligt tidningsuppgifter i tidningen Västgötabladet så har ett lokalt företag i Habo tvingats att varsla alla sina anställda. Som en orsak till varslet anges det kommande förbudet av handel och transport av signalkräftan samt stora förluster efter omfattande kräftstölder.

Det innebär konkret att folk förlorar jobben, företag äventyras att läggas ner och landsbygden får ännu svårare att överleva.

De som är ansvariga för detta är regeringen och statsrådet som inte har lyckats värna Sveriges intresse i EU utan har offrat den svenska signalkräftan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Sven-Erik Bucht:

 

Vilka åtgärder och initiativ har statsrådet tagit i sin tjänsteutövning för att motverka förbudet mot signalkräftorna, och avser statsrådet att vidta några åtgärder för att det i fortsättningen ska vara tillåtet att odla, byta, föda upp, transportera, använda och sälja signalkräftor?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1489 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/05155/FJR

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1489 av Sten Bergheden (M) Förbudet mot signalkräftor

Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder och initiativ jag har tagit i min tjänsteutövning för att motverka förbudet mot signalkräftorna och om jag avser att vidta några åtgärder för att det i fortsättningen ska vara tillåtet att odla, byta, föda upp, transportera, använda och sälja signal-kräftor.

Listan över invasiva främmande arter av unionsbetydelse till EU:s förordning om invasiva främmande arter har tagits fram utifrån ett EU-perspektiv. Åtgärder för att motverka ytterligare spridning av arterna i unionen utgör ett gemensamt ansvar. Många av arterna på listan före-kommer i flera medlemsländer. Syftet med listningen är att genom riktade åtgärder minska riskerna för att invasiva främmande arter sprider sig inom och mellan medlemsländer. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är ett typexempel på en invasiv främmande art. Eftersom den i stor utsträckning bidrar till spridning av kräftpest utgör den ett stort hot mot de europeiska kräftarterna. En majoritet av medlems-staterna röstade därför för att signalkräftan skulle föras upp på listan.

I Sverige och Finland har signalkräftan funnits i flera decennier. Signal-kräftan har fått stor spridning och kan i dag fiskas i många vatten i både Sverige och Finland. Sverige har därför, tillsammans med Finland, drivit att vi måste kunna nyttja signalkräftan trots att den förts upp på den EU-gemensamma listan. EU-regelverket medger nu att arter som redan har stor spridning i en medlemsstat, såsom signalkräftan i Sverige, kan hanteras t.ex. genom fiske för förbrukning och försäljning när detta sker i överensstämmelse med vad som anges i ett nationellt hanterings-program. Förutsatt att vi samtidigt förhindrar spridning till vatten där signalkräftan inte finns i dag kommer vi alltså även fortsättningsvis kunna fiska för konsumtion samt transportera signalkräftor levande till kokeri.

Sverige har redan mycket strikta regler för hantering av signalkräfta. Syftet är att signalkräftan inte ska slå ut vår inhemska flodkräfta i fler vatten. De nya reglerna innebär totalt förbud för utsättning av signal-kräfta. Detta har redan tidigare krävt tillstånd från länsstyrelsen och har därför skett i en ytterst begränsad omfattning. Även införsel av levande signalkräftor m.fl. sötvattenskräftor är sedan tidigare förbjudet. EU-förordningens restriktioner berör även odling av signalkräfta. Odling bedrivs dock i dag i ytterst liten omfattning.

Enligt EU-regelverket ska ett nationellt hanteringsprogram tas fram för att signalkräftan ska få hanteras genom fiske m.m. Detta steg innebär att vi nu ska utforma ett program för att hantera signalkräftan på ett sätt som är lämpligt för svenska förhållanden där ett fortsatt fiske av signal-kräfta är möjligt. Det är Havs- och vattenmyndigheten som har huvud-ansvaret för att ta fram ett sådant hanteringsprogram och detta kommer ske i samråd med berörda parter. Reglerna för fisket kommer vara oförändrade i år.

Genom Sveriges förhandlingsarbete tillsammans med Finland kommer vi kunna fortsätta fiska, sälja och äta signalkräftor.

Stockholm den 16 augusti 2016

Sven-Erik Bucht

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.