FN:s behandling av Anders Kompass
Skriftlig fråga 2015/16:1410 av Sofia Damm (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-27
- Överlämnad
- 2016-06-29
- Svarsdatum
- 2016-07-13
- Sista svarsdatum
- 2016-07-13
- Anmäld
- 2016-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Anders Kompass, före detta chef för fältverksamheten hos FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, slog för två år sedan larm om att fredsbevarande FN-soldater begått sexuella övergrepp mot barn i Centralafrikanska republiken.
Efterspelet för Anders Kompass kom att bli allt annat än vad man kunde tro. Att någon enligt sin övertygelse om vad som är moraliskt rätt agerar ”whistleblower” i syfte att rättvisa ska skipas och att dessa fruktansvärda brott kommer ut i ljuset kan aldrig och får aldrig leda till att den som agerar beskylls för att ha agerat oriktigt. Ändå var det just det som Kompass utsattes för. I stället för att FN med kraft tog tag i problemet hemligstämplades rapporten och Kompass stängdes av från sitt jobb och sattes under utredning där hans uppgifter ifrågasattes.
Trots att utredningen gav Anders Kompass rätt, har han nu valt att lämna sin tjänst efter 21 år i FN-systemet. På IRIN News (den 17 juni) beskriver Kompass hur han efter sitt agerande inte längre ses som en värdefull medarbetare hos FN. Eftersom han inte känner att han kan kämpa för det han finner rätt och vad han alltid har trott på, lämnar han ett FN som sällan vågar ta svåra, men moraliskt riktiga beslut.
Anders Kompass berättelse visar på den kultur inom FN där anställda inte känner att de kan agera när de stöter på felaktigheter – eller som i detta fall mycket grov brottslighet.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Hur kommer utrikesministern att agera inom ramen för FN-samarbetet för att förändra denna kultur så att fler vågar att agera likt Anders Kompass när brott begås av de som är satta att skydda de mest utsatta människorna?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1410 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1410 av Sofia Damm (KD) FN:s behandling av Anders Kompass
Sofia Damm har frågat mig hur jag kommer agera inom ramen för FN-samarbetet för att få fler att våga rapportera felaktigheter och brott som begås av FN-personal.
Det är mycket allvarligt när brott begås av FN-personal, som måste föregå med gott exempel. Det är också mycket allvarligt om FN-personal inte vågar rapportera de felaktigheter som sker på grund av rädsla för repressalier av olika slag. Detta är ett förfaringssätt och en kultur vi måste motarbeta.
Anders Kompass uppdagade att mycket allvarliga brott – sexuella övergrepp mot minderåriga – begåtts av fredsbevarande styrkor i Centralafrikanska republiken. De agerade visserligen inte under FN-flagg, men var sanktionerade av FN, och det finns andra rapporter om övergrepp mot minderåriga i Centralafrikanska republiken som begåtts av FN-soldater. Sverige har hela tiden betonat vikten av en förutsättningslös och oberoende utredning av fallet. Därför välkomnade Sverige den så kallade CAR-panelens uppdrag och den rapport som presenterades och offentliggjordes i december 2015. Panelen drog slutsatsen att Anders Kompass inte hade agerat utanför sitt tjänstemandat och han har nu friats från alla anklagelser. Att Anders Kompass valt att säga upp sig från sin FN-tjänst är beklagligt för organisationen. Utrikesdepartementet har beslutat att anställa Anders Kompass. Han kommer bland annat att arbeta med att ta fram en Latinamerikastrategi, och UD kommer därmed tillvarata hans stora kompetens inom området.
Vad gäller att få fler att våga rapportera brott som begås av FN-personal arbetar Sverige för en förändring i två olika spår.
För det första måste FN skydda visselblåsare, samt grundligt utreda alla anklagelser. FN får aldrig sakna handlingskraft i att verka för att ansvariga ställs till svars, oavsett vem gärningsmannen är, och bör alltid stödja dem som uppmärksammar oegentligheter.
För det andra måste vi ha absolut nolltolerans mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp som begås av FN-anställda och personal i FN-insatser, för uniformerade såväl som civila. Sverige arbetar aktivt för att förhindra sexuella övergrepp i en FN-kontext. Vi tar upp detta ämne både multilateralt och bilateralt på flera fronter för att höja profilen kring frågan i FN och, framför allt, åstadkomma förbättringar. Medlemsländerna har det primära ansvaret för att utreda anklagelser om sexuella övergrepp mot personal från deras kontingenter samt säkerställa att de som utfört brott hålls ansvariga. Sverige ingår i den informella vängrupp av länder som aktivt arbetat för nolltolerans av sexuellt utnyttjande i fredsbevarandesammanhang och förstärkandet av FN:s förmåga att hantera dessa brott. Vi arbetar dessutom långsiktigt med att främja kvinnor som aktörer i fredsfrämjande verksamhet; kvinnor behöver vara en del av fredsarbete på alla nivåer för att nå långsiktig fred och säkerhet för alla.
FN:s generalsekreterare har utnämnt Jane Lute som särskild samordnare för att förbättra FN:s svar på sexuellt utnyttjande och övergrepp. Generalsekreterarens rapport om särskilda åtgärder för att skydda mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp från mars 2016 pekar ut nationalitet på de som anklagats för sexuella övergrepp. Den 11 mars 2016 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2272 om särskilda åtgärder för skydd mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp i fredsbevarande operationer, som bland annat uppmanar generalsekreteraren att byta ut truppbidrag när incidenter av sexuella övergrepp inte utretts på ett genomgående och tillfredställande sätt eller när gärningsmannen inte hålls ansvarig. Resolutionen kräver också återrapportering från FN:s generalsekreterare. Detta visar att säkerhetsrådet är en viktig arena för att skapa förändring, och Sverige kommer att arbeta aktivt med denna fråga under vårt medlemskap i säkerhetsrådet 2017-18.
Dessa frågor måste också behandlas med hög prioritet av den nya generalsekreteraren som tillträder i januari 2017.
Stockholm den 7 juli 2016
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.