FN-konvention om arbetares rättigheter

Skriftlig fråga 2002/03:1233 av Ohlsson, Birgitta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-07-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-08-15
Svar anmält
2003-09-16
Anmäld
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 juli

Fråga 2003/04:1233

av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om FN-konvention om arbetares rättigheter

Den 1 juli 2003 trädde International Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of Their Families i kraft. 22 länder har redan ratificerat konventionen. Dess huvudmål är att se till att de individer som arbetskraftsinvandrar, både legalt och illegalt, till andra länder skyddas från att bli utnyttjade, exploaterade eller rent av få sina mänskliga rättigheter kränkta. Konventionen är mycket viktig då den också belyser en vidare aspekt av arbetskraftsinvandring och rättigheter genom att lyfta fram även den invandrades familj och livsmiljö. Konventionen tillkom genom påstötningar från FN-organ som ILO och Unesco samt FN:s högste kommissionär för mänskliga rättigheter. Förenta Nationernas generalsekreterare har kommenterat att motionen måste få omvärlden att inte bara betrakta dessa människor om arbetare. "They are human beings entitled to respect for their human rights @ and this understanding is the cornerstone of the Convention". Han säger också "Only when it is ratified by a large number of countries, including those receiving significant numbers of immigrants, will we be able to say that the promise of the Convention is being translated into reality."

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson när Sverige avser att ratificera denna viktiga konvention?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1233 besvarad av

den 15 augusti

Svar på fråga 2002/03:1233 om FN-konventionen om arbetares rättigheter

Statsrådet Jan O Karlsson

Birgitta Ohlsson har frågat mig när Sverige avser att ratificera FN:s konvention om rättigheter för migrerande arbetare och deras familjemedlemmar.

Konventionen om rättigheter för migrerande arbetare och deras familjemedlemmar som hittills ratificerats av 22 stater har nu trätt i kraft. Konventionen består av 93 artiklar och är i stort en upprepning av de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilka finns upptagna i FN:s olika konventioner om mänskliga rättigheter.

Sverige har, liksom många andra länder, hittills valt att avstå från att ratificera konventionen mot bakgrund av de redan existerande, universella rättighetsskydd som finns på området. Genom Sveriges stöd till ILO:s arbete stärks skyddet för migrerande arbetare ytterligare. Den svenska lagstiftningen och de konventioner Sverige har tillträtt på området för mänskliga rättigheter ger ett gott skydd till migrerande arbetare och deras familjemedlemmar i Sverige. Vid en tidigare bedömning i Regeringskansliet ansågs en ratificering av konventionen inte påverka förhållandena för dessa migranter i Sverige.

Regeringskansliet avser dock göra en förnyad beredning om intresset av och möjligheten för Sverige att ratificera denna konvention.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.