Fler vägar till läraryrket

Skriftlig fråga 2015/16:1078 av Gunilla Svantorp (S)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2016-04-08
Överlämnad
2016-04-08
Anmäld
2016-04-12
Sista svarsdatum
2016-04-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

Vid besök hos organisationen Teach for Sweden uppmärksammades jag på ett systemfel som borde kunna gå att rättas till.

Organisationens företrädare berättade att av 100 utvalda studenter, personer med hög akademisk kompetens som vill studera eller praktisera under två år för att bli lärare är det ca 30 som inte godkänns för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på grund av att någon del i något ämne saknas. Man tog ett exempel med en kvinna som hade Bachelor som sjukgymnast, sedan läst Master i molekylärbiologi och avslutat med en doktorsexamen i fysiologi samt undervisat många år vid ett lärosäte och ändå inte var godkänd för KPU, då man ansåg att hon saknade någon del av biologi.

I denna tid med stor lärarbrist och förväntad ännu större brist borde fokus ligga på att rätta till alla de systemfel som finns som kan stoppa engagerade personer som uttalat vilja att lägga ytterligare år av studier till de många som de redan har för att kunna bli lärare. Om inte annat borde gången vara att man i konkurrens med andra tillåts söka och antas och därefter blir erbjuden att under utbildningens gång komplettera det som saknas.

 

Jag vill därför fråga statsrådet om hon avser ta något initiativ med anledning av ovanstående.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1078 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2016/01731/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen


Svar på fråga 2015/16:1078 av Gunilla Svantorp (S) Fler vägar till läraryrket

Gunilla Svantorp har frågat mig om jag avser ta något initiativ med anledning av att personer med hög akademisk kompetens som vill studera till lärare inte godkänns för kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på grund av att någon del i något ämne saknas.

Skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att vända utvecklingen i den svenska skolan. För att undervisningen ska hålla den höga kvalitet vi eftersträvar är det av största vikt att blivande lärare uppfyller samtliga krav för att erhålla en lärarexamen och därmed kan få legitimation.

Jag delar Gunilla Svantorps uppfattning om att det inte bör finnas omotiverade hinder som stoppar personer med tidigare högskole-utbildning från att studera till lärare. Jag delar också Gunilla Svantorps bild av att det bör finnas goda möjligheter att komplettera de ämnes-kunskaper som saknas.

Det är respektive universitet eller högskola som bedömer och beslutar om vilka som uppfyller kraven för en examen men också vilka som kan antas till exempelvis en KPU utifrån de bestämmelser som finns. När det gäller de sammanhållna utbildningsprogram som leder till olika lärarexamina finns det, liksom för övrig högskoleutbildning, tydliga krav på lärosätena när det gäller att validera en students kunskaper. Av 6 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. En person som saknar de ämneskunskaper som krävs för att antas till en KPU kan söka till en sammanhållen lärarutbildning och i den få till-godoräkna sig tidigare tillägnade ämneskunskaper. Jag är dock medveten om att detta, av många olika skäl, kan vara svårare i praktiken än på pappret.

Regeringen är alltså medveten om att det kan finnas en viss problematik vad gäller den särskilda behörigheten till KPU och kommer fortsatt att följa frågan.

Stockholm den 20 april 2016

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.