Feminism och skattesänkningar

Skriftlig fråga 2009/10:641 av Eriksson, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-03-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2010-03-16
Besvarad
2010-03-18
Svar anmält
2010-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 mars

Fråga

2009/10:641 Feminism och skattesänkningar

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Statsrådet har vid flera tillfällen betecknat sig själv som feminist. Statsrådet har samtidigt genomfört försämringar av olika socialförsäkringar och socialförsäkringssystem vilka främst drabbat kvinnor. Neddragningarna av jobb och välfärd i kommunerna drabbar också främst kvinnor. Pensionärsskatten slår hårdare mot kvinnor än män och kvinnor har redan före skatt sämre pensioner än män. Samtidigt har statsrådets olika initiativ till skattesänkningar, inte minst avskaffandet av förmögenhetsskatten och sänkningen av fastighetsskatten, i högre utsträckning kommit män än kvinnor till del.

Överföringen av ekonomiska resurser från kvinnor till män planerar statsrådet också att fortsätta. I lagrådsremissen om nedsättning av egenavgifter från den 18 februari 2010 konstateras under konsekvensanalysen 6.5 Effekter för jämställdheten följande: ”Förslaget om ett avdrag vid beräkningen av egenavgifterna beräknas därför till 72 procent tillfalla män” (s. 31). Det är märkligt att en feministisk finansminister inte kan komma med mer jämställda förändringar av skattelagstiftningen.

Avser finansministern att ta några ekonomisk-politiska initiativ eller lägga fram några skatteförändringsförslag som huvudsakligen kommer kvinnor till del?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:641 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 18 mars

Svar på fråga

2009/10:641 Feminism och skattesänkningar

Finansminister Anders Borg

Birgitta Eriksson har frågat mig huruvida jag avser att ta några ekonomisk-politiska initiativ eller lägga fram några skatteförändringsförslag som företrädesvis kommer kvinnor till del.

Regeringen har starkt fokus på jämställdhetsfrågor. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, inte minst på det ekonomiska området. En ökad jämställdhet mellan kvinnor och män bidrar också till ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. Män förvärvsarbetar i dag i genomsnitt fler timmar än vad kvinnor gör och har i genomsnitt högre lön. Om kvinnor förvärvsarbetade i lika stor utsträckning som män och till samma lön skulle effekten på tillväxten bli betydande. Regeringens ekonomiska politik syftar till att stimulera till ett ökat arbetsutbud. Det är en viktig del i strävan efter att öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Den enskilt viktigaste reformen för att åstadkomma detta är jobbskatteavdraget. Den långsiktiga effekten av jobbskatteavdraget väntas bli störst hos grupper med relativt lågt arbetskraftsdeltagande och med relativt låg lön. Därmed förväntas arbetsutbudet och arbetsinkomsterna öka mer för kvinnor än för män, vilket på sikt innebär att inkomstskillnaderna mellan könen minskar.

Utöver jobbskatteavdraget har regeringen även genomfört åtgärder som gynnar kvinnor också på kort sikt. Från årsskiftet har grundavdraget för pensionärer och bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjts.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.