Familjeåterförening för syrier
Skriftlig fråga 2016/17:463 av Christina Höj Larsen (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-08
- Överlämnad
- 2016-12-08
- Anmäld
- 2016-12-09
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Principen om familjens enhet fastslogs för första gången 1948, i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Att familjen har rätt till samhällets och statens skydd har sedan dess fastslagits i flera konventioner om mänskliga rättigheter. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska ett barns ansökan om familjeåterförening behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Dessutom ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Detta har införlivats i EU:s familjeåterföreningsdirektiv (2003/86/EG) som Sverige har implementerat i sin lagstiftning.
Riksdagen antog den 21 juni 2016 lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige. Den del av lagen som får störst konsekvenser för människor på flykt, asylsökande och nyanlända är inskränkningarna i rätten till familjeåterförening. Endast de som beviljas asyl som flyktingar samt de som sökte asyl senast den 24 november 2015 har denna rätt enligt den tillfälliga lagen. Sverige är det mest restriktiva landet i EU när det gäller beviljande av asyl som flykting. Endast 10 procent av de syrier och 50 procent av de irakier som har beviljats asyl i Sverige har fått flyktingstatus. Sedan tidigare finns stora brister i hur denna rättighet efterlevs. För att få rätt att återförenas med en familjemedlem som har fått uppehållstillstånd i Sverige måste den som är kvar i sitt hemland intervjuas vid en svensk ambassad. Den svenska ambassaden i Damaskus har sedan den 29 mars 2012 reducerad verksamhet, och viserings- och migrationsfrågor hanteras av ambassaderna i grannländerna. Tidigare kunde syrier resa till Turkiet utan visum, men den 8 januari 2016 införde Turkiet visumkrav för syrier. Flera rapporter om hur syrier har beskjutits vid gränsen till Turkiet har kommit under året. Andra länder som syrier kan ta sig till för att ansöka om familjeåterförening är Saudiarabien, Egypten, Jordanien eller Förenade Arabemiraten. Det är näst intill omöjligt för syrier att få inresevisum till dessa länder, vilket i praktiken innebär att rätten till familjeåterförening inskränks även för de syrier som har beviljats flyktingstatus i Sverige.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ta initiativ till att säkerställa att rätten till familjeåterförening efterlevs för de syrier som finns kvar i Syrien och har familj i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:463 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2016/08852/POL | ||
Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:463 av Christina Höj Larsen (V) Familjeåterförening för syrier
Christina Höj Larsen har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att säkerställa att rätten till familjeåterförening efterlevs för de syrier som finns kvar i Syrien och har familj i Sverige.
Låt mig börja med att påminna om att antalet asylsökande som sökte sig till Sverige under 2015 var rekordhögt. Sedan 2011 har 143 000 syrier totalt sett kommit till Sverige. Antalet asylsökande har lett till att vi fortfarande har påfrestningar för det svenska asylsystemet och även för andra centrala samhällsfunktioner. Generellt har Sverige haft mer generösa regler för anhöriginvandring än de andra medlemsstaterna i EU. Regeringen har därför genom att bl.a. införa den så kallade tillfälliga lagen vidtagit åtgärder för att få fler att söka asyl i andra EU-länder. Lagen är tidsbegränsad och gäller i högst tre år. När lagen har varit i kraft i två år kommer regeringen att bedöma om det finns behov av att den även ska gälla under det sista året av giltighetstiden.
De som sökte asyl i Sverige senast den 24 november 2015 är på olika sätt undantagna från den tillfälliga lagens begränsningar av rätten till familjeåterförening. Exempelvis omfattas inte barn och barnfamiljer som ansökt om asyl senast den 24 november 2015 av den tillfälliga lagen. Ett annat undantag är att alternativt skyddsbehövande som ansökt senast den 24 november 2015 får möjlighet till familjeåterförening på samma sätt som flyktingar, även om de får tillfälliga uppehållstillstånd.
Hittills i år har Migrationsverket beviljat 6 500 syrier uppehållstillstånd på grund av anknytning. Jag vill också lyfta fram att de anpassningar som genomförts ligger inom ramen för svenska internationella åtaganden. En ventil har införts för att anhöriginvandring ska vara möjlig i de fall det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att neka den anhörige uppehållstillstånd. Utlänningslagens portalparagraf om barnets bästa ska tillämpas även när beslut fattas med stöd av den tillfälliga lagen. Regeringen följer noga konsekvenserna av den tillfälliga lagstiftningen, särskilt för barn och ur ett barnrättsperspektiv.
Regeringen är medveten om att syriska medborgare kan behöva visering för att få resa in i de länder där svenska ambassader finns för att där ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Jag förstår också att detta medför svårigheter, men länderna avgör själva vilka regler de har för gränspassage och visering. Regeringen fortsätter att följa situationen noga.
Stockholm den 14 december 2016
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.