EU:s avtal med Turkiet

Skriftlig fråga 2017/18:298 av Christina Höj Larsen (V)

Christina Höj Larsen (V)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

I mars 2016 ingick EU ett avtal med Turkiet om hur de människor som flyr via Turkiet och tar sig till Grekland ska hanteras. Från den 20 mars 2016 fick de möjlighet att söka asyl, men endast i Grekland. De som inte söker asyl skickas tillbaka till Turkiet, så även de som får avslag på sin ansökan eller saknar ID-handlingar.

För varje syrier som sänds tillbaka till Turkiet ska en annan syrier föras vidare till ett EU-land. Flyktingar av övriga nationaliteter förs inte vidare till EU, enligt avtalet. Uppgörelsen skulle även innebära att turkiska medborgare ska undantas från EU:s visumkrav, samt en nystart för Turkiets ansökan om EU-medlemskap. Dessutom ska EU bidra ekonomiskt till mottagandet av flyktingar i Turkiet.

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till avtalet. Turkiet är inget säkert tredjeland. Man ger inte flyktingstatus åt icke-europeiska flyktingar, och flera rapporter vittnar om undermåliga asylprocesser och om att man skickat tillbaka flyktingar till krigets Syrien och andra länder. Det har även kommit rapporter om att turkiska gränsvakter beskjutit syrier som försökt ta sig in i landet. Gränsen mellan Turkiet och Syrien är i dag i praktiken stängd och Turkiet har byggt en mur längs den.

Som en konsekvens av att vägen mellan Turkiet och Grekland har stängts har allt fler människor på flykt tvingats göra den ännu längre och farligare resan mellan Libyen och Italien. Under 2016 drunknade rekordmånga människor på flykt i Medelhavet på grund av de farliga resor de tvingades göra. Avtalet innebär ett avsteg från andemeningen i asylrätten och ett direkt brott mot den i och med att de som saknar id-handlingar skickas tillbaka till Turkiet. Dessutom legitimerar avtalet president Erdoğans kamp mot grundläggande fri- och rättigheter samt övergrepp på den kurdiska befolkningen.

I Sveriges ståndpunkt om avtalet går det att läsa följande: Det är viktigt att EU-rätten och internationell rätt efterlevs vid genomförandet av uttalandet på migrationsområdet mellan EU och Turkiet. Asylrätten ska värnas. Uttalandet måste följas upp för att säkerställa att detta sker.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

 

På vilket sätt avser statsrådet att säkerställa att det följs upp hur asylrätten värnas och att EU-rätten och internationell rätt efterlevs genom avtalet?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2017-11-20 Överlämnad: 2017-11-21 Anmäld: 2017-11-22 Svarsdatum: 2017-11-29 Sista svarsdatum: 2017-11-29
Svar på skriftlig fråga