EU och flyktingpolitiken

Skriftlig fråga 2003/04:1278 av Ullenhag, Erik (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-06-01
Anmäld
2004-06-01
Besvarad
2004-06-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2004-06-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juni

Fråga 2003/04:1278

av Erik Ullenhag (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om EU och flyktingpolitiken

Folkpartiet liberalerna anser att det är nödvändigt att Europas länder söker lösningar för att ta ett gemensamt humanitärt ansvar för de människor som behöver skydd. Vi har därför välkomnat att EU de senaste åren börjat anta minimiregler på detta område. Inget land får avvika nedåt utifrån det regelverk som hitintills överenskommits, men ett land har möjlighet att föra en mer solidarisk politik.

I förslaget till ny konstitution föreslås dock att EU-länderna ska utforma en gemensam asyl- och flyktingpolitik @ det vill säga de gemensamma reglerna ska inte utgöra ett golv, utan ett tak för solidariteten. Det innebär att ett land som vill föra en mer solidarisk flyktingpolitik, inte har möjlighet att göra det. Detta är särskilt oroande med tanke på att många EU-länder har en låg standard vad gäller rättssäkerhet i flyktingpolitiken. Deras nationella politik får inte styra utformningen av EU:s gemensamma politik.

Jag och många med mig oroar oss över vad som händer om förslaget till konstitution antas. Vi riskerar att hamna i en situation där inget land kan ta ett större medmänskligt ansvar.

Mot denna bakgrund vill jag fråga vilka åtgärder som migrationsministern vidtagit i det pågående förhandlingsarbetet för att vidmakthålla möjligheterna för Sverige att ha mer solidariska regler för flyktingpolitiken än resten av EU.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1278 besvarad av

den 10 juni

Svar på fråga 2003/04:1278 om EU och flyktingpolitiken

Statsrådet Barbro Holmberg

Erik Ullenhag har frågat mig om vilka åtgärder jag har vidtagit i de pågående förhandlingarna om EU:s fördrag för att vidmakthålla möjligheten för Sverige att ha mer solidariska regler än resten av EU.

Vad gäller Erik Ullenhags fråga kan jag i det stora hela hänvisa till det svar jag lämnade på hans interpellation i oktober 2003 (2003/04:26).

Redan inför utarbetandet av Amsterdamfördraget 1996 var det en klar svensk ståndpunkt att det överordnade målet om att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa skulle innebära en harmonisering av asylpolitiken. Denna inriktning i unionens arbete har fortsatt och förstärktes även genom slutsatserna från Europeiska rådets möte i Tammerfors 1999.

Regeringens linje i förhandlingarna om det nya EU-fördraget, som fick riksdagens stöd senast i november 2003, är att Sverige stöder en framtida gemensam och enhetlig flyktingpolitik. Det är fortsatt min övertygelse att en sådan ordning möjliggör en sammantaget bättre flyktingpolitik i hela den europeiska unionen.

Den gemensamma asylpolitiken i EU ska inte innebära att ett land vältrar över ansvaret på andra genom att driva en restriktivare politik. Humanitet i tillämpning av asylrätten och andra internationella åtaganden måste vara en ledstjärna.

I förslaget till nytt fördrag anges målsättningarna för politiken. Dessa förverkligas genom de enskilda rättsakter som unionen antar. Det är i dessa förhandlingar som vi ska bevaka att humanitet, solidaritet och effektivitet uppnås i asylpolitiken. Det är fortsatt min bedömning att nationellt bättre villkor inte heller i framtiden kommer att vara kontroversiella.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.