En bred kartläggning av sexualbrott
Skriftlig fråga 2017/18:1160 av Ellen Juntti (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-04-09
- Överlämnad
- 2018-04-09
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-18
- Sista svarsdatum
- 2018-04-18
- Besvarad
- 2018-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Med utgångspunkt i debatten om den omdebatterade domen i Södertörns tingsrätt granskade nyligen kvällstidningen Expressen 32 gruppvåldtäktsfall som nått till en dom under perioden 2016–2017.
Resultatet av granskningen är mycket oroväckande och visar bland annat att de dömda var i genomsnitt 21 år gamla, att 32 procent tidigare hade dömts för brott i Sverige vid tidpunkten för brottet och slutligen att 40 av 43 gruppvåldtäktsmän var födda utomlands eller hade två föräldrar som är födda utomlands. Endast en gärningsman i granskningen hade två föräldrar som var födda i Sverige.
Brottsförebyggande rådet (Brå) för inte statistik över skillnader i brottslighet avseende om gärningsmannen är född i Sverige eller utomlands. Nyligen presenterade Brå sitt uppdrag om en bred kartläggning av sexualbrotten, vilken – trots att justitie- och inrikesministern har sagt att uppdraget inte var begränsat – utesluter frågan om gärningsmännens bakgrund. Moderaterna har dragit slutsatsen att en sådan bred kartläggning skulle möjliggöra riktade brottsförebyggande insatser.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern att ge Brå i ytterligare uppdrag att även kartlägga gärningsmännens bakgrund?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1160 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/
02228
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1160 av Ellen Juntti (M)
En bred kartläggning av sexualbrott
Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i ytterligare uppdrag att även kartlägga gärningsmännens bakgrund vid sexualbrott.
Regeringen ser allvarligt på det faktum att antalet personer som uppger att de utsatts för sexualbrott har ökat. Även antalet anmälda sexualbrott har ökat under en längre tid. Det finns flera faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av de anmälda respektive självrapporterade brotten, som benägenheten att anmäla och rapportera om sexualbrott, lagstiftningens utformning och den faktiska utsattheten. För att öka kunskapen har regeringen gett Brå i uppdrag att belysa orsakerna till ökningarna sedan 2005.
Enligt uppdraget ska Brå analysera ökningarna av utsatthet för sexualbrott och anmälda sexualbrott. Det är sedan Brå som i egenskap av rättsväsendets kunskapscentrum beslutar om uppdragets närmare genomförande. Från 1973 till 2013 har det publicerats minst 23 svenska studier om överrepresentation i brott av personer med utländsk bakgrund, inklusive de två rapporter som Brå har publicerat på eget initiativ. Regeringen har inte för avsikt att ge Brå ett specifikt uppdrag att än en gång studera brottslighet bland personer med utländsk bakgrund.
Regeringen vidtar ett stort antal brottsbekämpande och brottsförebyggande åtgärder. Vi har sedan tidigare beslutat om och föreslagit resursförstärkningar till Polismyndigheten med 9,8 miljarder under perioden 2017–2020. Regeringen avsätter i vårändringsbudgeten ytterligare 200 miljoner kronor till Polismyndigheten, för att bland annat stärka kompetensen och utredningsförmågan avseende sexualbrott.
En av de viktigaste straffrättsliga reformerna under mandatperioden är förslaget om en ny sexualbrottslagstiftning som lämnades till riksdagen den 20 mars. Utöver att sexualbrottslagstiftningen nu ska bygga på samtycke införs också två nya brott; oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Dessutom skärps straffet för grov våldtäkt. Samtidigt har Brottsoffermyndigheten fått resurser för att genomföra informations- och utbildningsinsatser på sexualbrottsområdet.
Regeringen beslutade i november 2016 om en tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, som började gälla den 1 januari 2017. Strategin har fokus på att förebygga olika former av mäns våld mot kvinnor och mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Sammantaget avsätter regeringen omkring 1,3 miljarder kronor för insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor 2017–2020.
Regeringen genomför också en bred brottsförebyggande satsning. Inom ramen för satsningen har vi lanserat det brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott, inrättat regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna och förstärkt Brottsförebyggande rådets roll som nationell motor i det brottsförebyggande arbetet.
Stockholm den 18 april 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.