Embryodonation
Skriftlig fråga 2018/19:436 av Barbro Westerholm (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-20
- Överlämnad
- 2019-03-21
- Anmäld
- 2019-03-26
- Svarsdatum
- 2019-04-03
- Sista svarsdatum
- 2019-04-03
- Besvarad
- 2019-04-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sedan den 1 januari 2019 är embryodonation tillåten i Sverige. Det grundar sig på riksdagens beslut att bifalla socialutskottets betänkande Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap (2017/18:SoU20). Socialstyrelsen har inte tagit fram några riktlinjer för detta utan endast genomfört rena följdändringar i myndighetens föreskrifter (SOSFS 2009:30).
I dag är det alltså möjligt för svenska par att donera sina embryon till ett barnlöst par där embryodonation skulle kunna hjälpa dem att bli föräldrar. Samtidigt finns det i Sverige heterosexuella par som har nedfrysta embryon skapade av kvinnans ägg och mannens spermier men som inte får använda dem. Det handlar dels om par där kvinnan fötts utan livmoder men med fungerande äggstockar, dels om par där kvinnan inför att få sin livmoder strålbehandlad eller bortopererad av medicinska skäl använt sina ägg för att med makens spermier skapa ett embryo.
Eftersom surrogatmoderskap inte är tillåtet i Sverige vill de resa till ett land där detta är tillåtet och då använda sina egna embryon. Enligt Socialstyrelsen går inte detta eftersom den nya lagens syfte inte är att det ska ske ändring i möjligheten att genomgå värdmoderskap. För dessa par återstår nu att använda äggdonator samt mannens spermier i det land där surrogatmoderskap ska inledas för de ska kunna bli föräldrar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Är det möjligt att göra ett förtydligande i lagstiftningen om assisterad befruktning så att par där kvinnan inte kan bära fram ett barn genom surrogatmoderskap ska kunna bli föräldrar genom användning av sina egna embryon?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:436 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/01383/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:436 av Barbro Westerholm (L)
Embryodonation
Barbro Westerholm har frågat mig om det är möjligt att göra ett förtydligande i lagstiftningen om assisterad befruktning så att par där kvinnan inte kan bära fram ett barn genom surrogatmoderskap ska kunna bli föräldrar genom användning av sina egna embryon.
Sedan IVF-behandling första gången reglerades 1988 har flera reformer genomförts som gett fler möjlighet till sådan behandling. Sedan 2016 är det t.ex. tillåtet att erbjuda ensamstående kvinnor IVF-behandling i Sverige och fr.o.m. i år är det tillåtet att i Sverige utföra IVF med enbart donerade könsceller.
Surrogatmoderskap är dock inte tillåtet i svensk hälso- och sjukvård. Frågan om surrogatmoderskap skulle kunna tillåtas behandlades 2016 i betänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11). Utredarens bedömning var att surrogatmoderskap inte borde tillåtas i svensk hälso- och sjukvård. Regeringen drog efter noggranna överväganden samma slutsats. Regeringen gjorde även bedömningen att inga författningsändringar bör genomföras enbart i syfte att underlätta för svenska medborgare att genomgå surrogatarrangemang i utlandet (prop. 2017/18:155, avsnitt 5.1). Jag bedömer inte att det finns skäl till att göra någon annan bedömning i nuläget.
Stockholm den 3 april 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.