Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för kulturliv och kulturella näringar
Skriftlig fråga 2013/14:454 av Eriksson, Jonas (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-27
- Anmäld
- 2014-02-27
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2014-03-13
- Besvarad
- 2014-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 27 februari
Fråga
2013/14:454 Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för kulturliv och kulturella näringar
av Jonas Eriksson (MP)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
EU och Kanada har efter fyra års förhandlingar närmat sig en uppgörelse om ett frihandelsavtal.
Avtalet påstås av olika handelsexperter öka handeln med 23 procent mellan EU-länderna och Kanada, motsvarande 26 miljarder euro.
Innan ett frihandelsavtal kan träda i kraft ska den politiska uppgörelsen föras över till juridisk text och godkännas av EU-regeringarna och EU-parlamentet.
För att Sveriges riksdag ska kunna ta ställning till avtalet är det viktigt att regeringen tillhandahåller riksdagen ordentliga analyser av avtalets möjliga, både positiva och negativa, effekter på olika samhällssektorer och samhällsmål i Sverige och inte bara en övergripande ekonomisk analys. Effekter på EU som i förlängningen påverkar Sverige är också relevanta att belysa.
Min fråga till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth lyder:
Vilka effekter bedömer ministern att det föreslagna handelsavtalet mellan EU och Kanada kan få för det svenska kulturlivet och för kulturella näringar i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:454 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
den 13 mars
Svar på frågorna
2013/14:450 Effekterna för näringslivet och industrin i Sverige av ett handelsavtal mellan EU och Kanada
2013/14:451 Effekterna i Sverige av ett handelsavtal mellan EU och Kanada
2013/14:452 Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för miljöarbetet
2013/14:453 Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för klimatarbete och energiförsörjning
2013/14:454 Effekterna av ett handelsavtal mellan EU och Kanada för kulturliv och kulturella näringar
Statsrådet Ewa Björling
Jonas Eriksson har frågat statsrådet Lööf om effekterna på svenskt näringsliv och industri av handelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA). Han har även frågat hur statsrådet Ohlsson bedömer avtalets effekter för konsumenternas och medborgarnas demokratiska inflytande i Sverige, hur statsrådet Ek bedömer effekterna på det svenska och europeiska miljöarbetet, hur statsrådet Hatt bedömer effekterna på EU:s och Sveriges klimatarbete och energiförsörjning och hur statsrådet Adelsohn Liljeroth bedömer effekterna på det svenska kulturlivet och kulturella näringar i Sverige. Frågorna har överlämnats till mig. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Inledningsvis vill jag tacka Jonas Eriksson för att han tar upp ett viktigt avtal. CETA är det första frihandelsavtalet mellan EU och ett G8-land. Det är ett avtal för tillväxt och jobbskapande och är viktigt för ett litet och exportberoende land som Sverige. Regeringens mål med avtalet är att eliminera barriärer för handels- och investeringsutbyte samt att skapa rättvisa spelregler för företag på båda sidor av Atlanten. Enligt flera förstudier förväntas inkomstvinsterna från avtalet öka EU:s totala BNP med ca 12 miljarder euro årligen. EU:s totala export till Kanada har potential att stiga med omkring 24 procent och Kanadas export till EU med ca 21 procent.
För Sverige är det särskilt betydelsefullt att avtalet bidrar till öppnare handel med tjänster. Omkring hälften av de sammanlagda vinsterna med avtalet för EU:s del finns inom detta område. Dessutom kan företag dra nytta av förbättrat marknadstillträde bl.a. genom sänkta tullar och avveckling av icke-tariffära handelshinder. Detta kommer att bidra till jobben och tillväxten.
Bland annat mot denna bakgrund är regeringens bedömning att CETA kommer att gynna det svenska näringslivet och vårt lands välstånd.
Det är bra att vi även har en diskussion om andra aspekter av CETA. För konsumenter förväntas avtalet leda till ett större utbud av varor och tjänster, vilket på sikt kan leda till lägre priser. På så vis anser regeringen att CETA kommer att främja konsumentintresset.
Avtalets natur innebär att svenska medborgares demokratiska inflytande i Sverige ska förbli intakt.
EU och Sverige driver en ambitiös agenda i klimatförhandlingarna i förhållande till länder som Kanada. EU-kommissionen presenterade under 2011 en hållbarhetsbedömning av det kommande frihandelsavtalet. Av den framgår att handelsavtalet inte förväntas leda till några avsevärda miljöeffekter i EU. Frågan om klimat- och miljöeffekterna av kanadensisk oljesand berörs inte av CETA utan bör hanteras inom ramen för EU:s lagstiftningsarbete inom bränsleområdet samt inom de internationella klimatförhandlingarna. Det är också viktigt att EU och Kanada kan utveckla samarbetet på miljö- och klimatområdet för att i förlängningen bidra till det globala arbetet för minskade utsläpp av koldioxid och förbättrade och mer miljövänliga produktions- och jordbruksmetoder. CETA kommer inte att hota Sveriges energiförsörjning.
Regeringen bedömer att avtalet inte innebär några direkta förändringar för kulturlivet eller för de kulturella och kreativa näringarna. Men det är positivt att vi med ökad handel får fler kontakter och ett större utbyte liksom ökade möjligheter att ta del av kanadensiska kulturella uttryck, och vice versa.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.