djurförsöksetiska nämnderna

Skriftlig fråga 1998/99:780 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-06-30
Anmäld
1999-07-06
Besvarad
1999-07-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:780 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till jordbruksministern om djurförsöksetiska nämnderna

den 30 juni

 

Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i Sverige. Nämnderna består av forskare, företrädare för politiska partier samt representanter för djurskyddsorganisationer. Forskarna kan överklaga om ett beslut går dem emot. Däremot har representanterna för djurskyddsorganisationerna inte denna rätt enligt lagen.

Det har kommit till min kännedom att det vid ett flertal tillfällen förekommit att yrkanden inte tas upp och att de som yrkar avslag på ansökningar trakasseras på olika sätt. Vad jag förstår är det förvaltningslagens bestämmelser om jäv, omröstning m.m. som gäller för nämndernas arbete. Nämndernas beslut skall motiveras, men detta sker inte alltid. Det förekommer således en rad missförhållanden inom en del av de djurförsöksetiska nämnderna - dock inte alla.

 

Avser jordbruksministern vidta några åtgärder med hänsyn till de missförhållanden som jag beskrivit?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:780 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:780 om djurförsöksetiska nämnderna
    Jordbruksminister Margareta Winberg
stort. Däremot kan enskilda lantbrukare och trädgårdsföretag ha drabbats mycket hårt. Situationen är dock inte sådan att staten har ett ansvar för eventuella ekonomiska förluster på grund av väderleksförhållandena år 1998.

Utredningen visar även att lantbruksföretagen, i och med arealersättningarna, erhåller en viss intäkt oberoende av skördeutfallet. Arealersättningen utgör mellan 26 och 64 % av lantbrukarens totala arealintäkt.

Regeringen har i samråd med LRF undersökt möjligheterna att vid utbetalning av medel från EU för valutaförändringar få rikta medlen till företag som drabbats av omfattande skördeskador. EG-kommissionen har emellertid inte medgivit ett sådant förfarande.

När det gäller kompensation för företag med trädgårdsgrödor, för vilka det inte lämnas någon arealersättning, bereds denna fråga fortfarande.

den 13 juli

den 13 juli

 

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med hänsyn till de missförhållanden som enligt hennes mening finns inom en del av de djurförsöksetiska nämnderna.

Under det senaste året har kritik riktats mot de djurförsöksetiska nämnderna. Detta var en av anledningarna till att jag i mars i år kallade till en hearing om den djurförsöksetiska prövningen. Vid denna sammankomst deltog representanter för ansvariga myndigheter, universitet, forskningsråd, läkemedelsindustri och djurskyddsorganisationer m.fl. Vid mötet lämnade dessa en utförlig redovisning om sin syn på djurförsöken, den etiska prövningen och på hur prövningssystemet fungerar. Från några håll, bl.a. från Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, framfördes kritiska synpunkter bl.a. på hur några djurförsöksetiska nämnder fungerar. Den viktigaste slutsatsen från hearingen var dock att vi i dag har ett bra system för prövning av djurförsök i landet och att de flesta djurförsöksetiska nämnderna fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Trots detta finns givetvis alltid utrymme för förbättringar. Därför välkomnar jag att Centrala försöksdjursnämnden (CFN) och Statens jordbruksverk intensifierat sitt samarbete och utarbetat en åtgärdsplan för att ytterligare förstärka djurskyddet på försöksdjursområdet. Planen innebär bl.a. att fler bindande föreskrifter för försöksdjursanvändningen kommer att utarbetas. Härigenom kommer förutsättningarna för de försöksdjursetiska nämndernas arbete att förbättras och prövningen att underlättas.

Som en del i åtgärdsplanen har CFN förstärkt sitt kansli med en ny handläggare som till största delen skall bistå de djurförsöksetiska nämnderna i deras prövningsverksamhet. I tjänsten ingår att bereda ärenden och att ge rådgivning till nämnderna i forskningsfrågor.

De frågor som varit aktuella inom vissa av de djurförsöksetiska nämnderna är jag väl insatt i både genom brev och personliga möten. Frågorna har handlat om jäv, om vilka som bör få plats i beredningsgrupper samt om ledamöter och ersättare som upplevt att de trakasserats i nämnderna. Jag för kontinuerligt en dialog med CFN om dessa frågor.

Det är viktigt att den djurförsöksetiska prövningen fungerar bra. Den djurförsöksetiska prövningen av försök är en förutsättning för ett fullgott djurskydd inom försöksdjursområdet och nämndernas ledamöter utför därför ett mycket värdefullt arbete. De djurförsöksetiska nämnderna måste sköta handläggningen av ärenden med den noggrannhet och all den omsorg som vår svenska djurskyddslagstiftning kräver. Eventuella missförhållanden av alla slag inom nämnderna riskerar att underminera förtroendet för den djurförsöksetiska prövningen och i förlängningen även för djurförsöken.

Jag vill avslutningsvis understryka att jag fortlöpande håller mig informerad om den djurförsöksetiska prövningen och andra frågor inom försöksdjursområdet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.