Det dyra bostadsbyggandet i Sverige
Skriftlig fråga 2016/17:887 av Nooshi Dadgostar (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-02-17
- Överlämnad
- 2017-02-20
- Anmäld
- 2017-02-21
- Sista svarsdatum
- 2017-03-01
- Svarsdatum
- 2017-03-09
- Besvarad
- 2017-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
DN kunde den 13 februari visa att Sverige har EU:s högsta byggpriser. Det leder till oerhört stora problem med ojämlikhet, och blir ett betydande hinder för allmännyttorna att bygga fler hyresrätter.
Orsakerna till de höga priserna går inte att i första hand härleda till hög kvalitet, konstruktionsregler, särskilda materialval eller löner. Snarare finns det i bostadssektorn mycket starka intressegrupper som försöker pressa upp priserna och därmed sina vinstmarginaler – såsom byggbolag och banker. Bankerna tjänar mer pengar ju större bolånen är, medan byggbolagen just nu gör enorma utdelningar till sina aktieägare. Samtidigt byggs det för lite och för dyrt.
Den fördyring av byggnation vi ser i Sverige i dag är orimlig. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att komma till rätta med fördyringen av byggnation i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:887 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Dnr N2016/01279/PBB | ||
Näringsdepartementet |
Bostads- och digitaliseringsministern
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:887 av Nooshi Dadgostar (V) Det dyra bostadsbyggandet i Sverige
Nooshi Dadgostar har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med fördyringen av byggnation i Sverige.
Byggpriserna har stigit betydligt snabbare än inflationen under en lång tid. Det finns flera förklaringar till detta, t.ex. låg produktivitetsutveckling, otillräcklig konkurrens, brist på detaljplanelagd mark för bostadsbyggande i marknadsmässigt intressanta lägen, höga markpriser och ökade kommunala avgifter. Omfattande och detaljerade regelverk kan också hämma konkurrensen genom att försvåra för utländska företag att etablera sig i Sverige.
Regeringen tar dessa problem på största allvar. Men på samma sätt som det finns många olika förklaringar till den här utvecklingen så krävs det många olika åtgärder för att åstadkomma en förändring.
Några i sammanhanget relevanta åtgärder som regeringen vidtagit är investeringsstödet till hyresbostäder och bostäder för studerande, som är konstruerat i syfte att verka återhållande på hyresnivåerna och indirekt på byggpriserna, den byggbonus som infördes 2016 och som innebär ett incitament för kommunerna att få fram byggbar mark, liksom medel som kommunerna kan söka för att sanera mark för bostadsbyggande.
Ett sätt att sänka byggkostnaderna och därmed öka försäljningen eller uthyrningen av billigare bostäder är att möjliggöra återanvändning av t.ex. ritningar, konstruktioner och utrustning i många projekt över hela landet, dvs. mer av prefabricering och industriell tillverkning. Företag med denna inriktning finns etablerade och flera byggbolag har gjort större upphandlingar som bygger på att standardiserade bostadsbyggnader levereras på flera olika platser. Regeringen har därför uppdragit åt Boverket att efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och företrädare för byggbolag och entreprenörer, lämna förslag som innebär att byggnadsverk som i allt väsentligt är likadant utformade, vad som ibland kallas koncepthus eller serietillverkade hus, bedöms på samma sätt vid tillämpning av vissa krav i plan- och bygglagen.
Stärkt översiktsplanering och förkortade planeringsprocesser är viktiga pusselbitar för ett effektivt bostadsbyggande även på lång sikt. Regeringen har därför uppdragit åt en särskild utredare att bland annat utreda hur kommunernas översiktsplanering enligt plan- och bygglagen kan utvecklas och stärkas för att underlätta efterföljande planering.
För att motverka att kapacitetshinder uppstår i byggbranschen och driver upp kostnaderna ytterligare tillsattes förra året två arbetskrafts-samordnare, vars rapport nu bereds inom Regeringskansliet. Byggkon-kurrensutredningens betänkande har varit föremål för remissbehandling och frågan om hur konkurrensförutsättningarna inom sektorn kan för-bättras bereds vidare inom Regeringskansliet.
Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda behovet av en reglering för hur detaljplaner ska utformas digitalt och föreslå hur en sådan reglering skulle kunna se ut. Med digitala detaljplaner läggs grunden för ett smartare samhällsbyggande där informationen i detaljplanen enkelt kan återanvändas för bland annat digital kartproduktion, fastighetsbildning, statistiska analyser och ansökningar om bygglov. Även detta kan komma att verka återhållande på kostnadsutvecklingen i framtiden. Systemet med kreditgarantier och statliga topplån ses över.
Regeringen har tillsatt en kommitté med uppdrag att genomföra en stor, systematisk och grundlig översyn av utvalda kapitel i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler och föreskrifter. Kommittén ska även utreda regelverkens ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning och kan föreslå ändringar i regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar. Syftet med översynen är att modernisera regelverken och därmed gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande.
Sammantaget pågår många saker som på olika sätt adresserar de problem som bidrar till en hög och snabb prisutveckling när det gäller bostadsbyggandet. Finansdepartementets förslag att Finansinspektionen ska få ett utvidgat mandat att vidta åtgärder som motverkar finansiella obalanser på kreditmarknaden, t.ex. avseende hushållens skuldsättning, kommer indirekt att påverka på vilka priser man kan ta ut på nya bostäder.
Stockholm den 9 mars 2017
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.