den humanistiska forskningen
Skriftlig fråga 1997/98:771 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-19
- Anmäld
- 1998-05-25
- Besvarad
- 1998-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
De senast beslutade ändringarna i förhållandet och möjligheterna för humanistiska forskare har väckt stor uppståndelse inte bara bland de närmast berörda utan i hela den svenska forskarvärlden. Även utomlands ställer sig många forskare frågan vad som kommer att hända med forskningen i Sverige. Forskningen inom olika discipliner är till sin karaktär mycket olika, och lika litet som runda pluggar passar till fyrkantiga hål, passar formerna för naturvetenskaplig forskning för de sociala och humanistiska domänerna. Mycket av forskningen på dessa områden har i vårt land utförts på deltid av t.ex. gymnasielärare. Härigenom har vi kunnat få en ömsesidig befruktning av gymnasieskola och universitet. Självfallet tar forskning som bedrivs något längre tid och måste få göra det, och den ger också andra värden. Många som nu påbörjat sin grundutbildning med sikte på forskarutbildning eller hunnit påbörja denna, ser nu sin akademiska bana försvårad eller t.o.m. spolierad. Det värsta om man ser till samhällets sätt att använda sina humanresurser och dessutom ur rättvisesynpunkt, är att frågan om möjligheter att forska främst inom humaniora blir en plånboksfråga.
Vilka åtgärder är utbildningsministern beredd att vidta för att förhindra att den humanistiska forskningen blir väsentligt försvårad genom de nu beslutade förändringarna?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:771 besvarad av , ()
- Utbildningsminister Carl Tham
Lennart Friden har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förhindra att den humanistiska forskningen blir väsentligt försvårad genom de nu beslutade förändringarna. Med aktuella förändringar avser frågeställaren forskarutbildningen samt frågor om högskolans organisation.
Reformerna syftar till att stärka all forskning genom att dels effektivisera forskarutbildningen så att fler doktorander disputerar, dels stärka samverkan mellan forskning och grundutbildning.
De nya reglerna för forskarutbildning kommer att stärka även den humanistiska forskningen. Bruttostudietiden för humanister är cirka tio år. Uttryckt med ett annat mått disputerar vid humanistisk fakultet årligen ungefär var sextonde doktorand. Vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet disputerar ungefär var åttonde doktorand varje år. Enligt min uppfattning, som även delas av framstående forskare inom humaniora, är det diskutabelt att påstå att det är svårare för humanister än för t.ex. naturvetare att disputera efter 48 månaders studier. Något absolut mått på vad en forskare skall behärska av faktakunskaper och vetenskaplig metodik finns lika litet i humaniora som inom andra fakultetsområden.
Att arbeta deltid som gymnasielärare och kombinera detta med forskning kan även enligt min uppfattning medföra ömsesidigt berikande. Det finns heller inget i reglerna som hindrar detta. Den som t.ex. bedriver forskarutbildning på halvtid har möjlighet till studiefinansiering under åtta år.
Regeländringen för forskarutbildning innebär i sak en precisering av den reform som riksdagen beslutade om redan år 1969. Om någon anser sig fått sin akademiska bana spolierad genom denna förändring bör ansvaret läggas på dem som eftersatt reglerna genom att vidlyftigt anta fler doktorander än vad man haft resurser för.
Rättvisefrågan inom forskarutbildningen berör enligt min uppfattning de doktorander som aldrig fått en reell chans att disputera. Efter 20 års doktorandstudier har endast 5 % av humanister eller samhällsvetare utan studiefinansiering disputerat. Av de samhällsvetare som antogs till forskarutbildning läsaret l980/81 hade 25 % disputerat fram t.o.m. vårterminen 1995.
Regeringen har också beslutat om särskilda övergångsregler för antagna aktiva doktorander. Dessa regler förhindrar att dessa doktorander drabbas av de förändrade reglerna. Övergångsbestämmelserna gäller fram t.o.m. år 2001.
Till sist en påminnelse om några sakförhållanden. Sedan jag tillträdde som utbildningsminister har anslaget till de humanistiska fakulteterna ökat med 10 %. De humanistiska fakulteterna på de fem universitet där de finns har därmed behållit en relativ andel på cirka en sjättedel av det samlade fakultetsanslaget. Riksdagen beslutade 1997 om en särskild satsning på 150 miljoner kronor för att underlätta för doktorander som är i slutfasen av utbildningen. Vidare har Riksbankens jubileumsfond med samma syfte anslagit 60 miljoner kronor för doktorander inom humaniora.
Inrättandet av nya högskolor på Södertörn, på Gotland och i Malmö kommer enligt min mening att bidra till den humanistiska forskningens utveckling. Ett intressant projekt är t.ex. uppbyggandet av ett samtidshistoriskt institut vid Södertörns högskola.
I övrigt avser jag att noga följa genomförandet av de aktuella reformerna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.