Den fortsatta konflikten i Göteborgs hamn
Skriftlig fråga 2017/18:134 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-19
- Överlämnad
- 2017-10-20
- Anmäld
- 2017-10-24
- Svarsdatum
- 2017-11-01
- Sista svarsdatum
- 2017-11-01
- Besvarad
- 2017-11-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Göteborgs hamn är helt avgörande för svenska företag och för svensk ekonomi. Sex av tio containrar som importeras till eller exporteras från Sverige har tidigare gått genom Göteborgs hamn. Svenska företag och svensk ekonomi är helt beroende av Göteborgs hamn.
Hamnen har under lång tid varit ansatt av en förödande hamnkonflikt som påverkat hamnen, medarbetarna och ytterst svenska företag och svensk ekonomi. Det oroande bortom den konflikt som vi nu ser är att rederi på rederi meddelar att de slutar köra transocean sjöfart till Göteborg – på svenska betyder det att båtar från Amerika och Fjärran Östern slutar att köra direkt till Göteborg och att Sverige därmed tappar detta. Det är illa för Sverige, för den svenska industrin och för näringslivet. För att återta detta måste man först lösa hamnproblemen.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på konfliktregler i händelser som denna i hamnen, när man har ett gällande kollektivavtal. Utredningen ska inte vara klar förrän i maj 2018. Det innebär att en möjlig lösning på detta kanske ligger bortåt två år framåt i tiden. Under tiden fortgår problemen för hamnen, för Sverige och för svenska företag.
Därför vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
Är ministern beredd att på något sätt ändra eller snabba på hanteringen av utredningen för att en lösning av hamnproblemen ska kunna vara på plats tidigare än om bortåt två år?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:134 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2017/01975/ARM | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknads- och etableringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:134 av Lars Hjälmered (M) Den fortsatta konflikten i Göteborgs Hamn
Lars Hjälmered har frågat mig om jag är beredd att på något sätt ändra eller snabba på hanteringen av utredningen för att en lösning av hamnproblemen ska kunna vara på plats tidigare än om bortåt två år.
Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och den grundlagsskyddade strejkrätten med de begränsningar som finns främst i medbestämmandelagen. Modellen bidrar till en arbetsmarknad i samhällsekonomisk balans och arbetsfred. Totalt sett har den svenska arbetsmarknaden mycket få förlorade arbetsdagar på grund av konflikter jämfört med andra länder. Men den långvariga konflikten i Göteborgs Hamn är ett exempel på en situation där den svenska modellen inte fungerar tillfredsställande. I Medlingsinstitutets rapport (A2017/01899/ARM) framkommer att det också på vissa andra områden förekommer konflikter med kollektivavtalsbundna arbetsgivare.
Jag vill betona att ingen annan än parterna kan lösa situationen i Göteborgs Hamn. Konflikten i containerterminalen är allvarlig och det vilar ett mycket stort ansvar på parterna att snabbt komma överens om en lösning. Staten kan enligt gällande bestämmelser vara behjälplig med medling i tvisten genom Medlingsinstitutet. Staten har vidare ett ansvar för att säkerställa ett ändamålsenligt regelverk med långsiktigt hållbara och tydliga spelregler som möjliggör för parterna att fortsatt ta ansvar för att reglera villkoren på svensk arbetmarknad.
Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 22 juni 2017 att tillsätta en utredning om en översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2018. En utredare är utsedd och har påbörjat arbetet. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om det är möjligt och lämpligt att begränsa rätten att vidta stridsåtgärder i andra syften än att reglera villkor i ett kollektivavtal. Utredaren ska också se över om det behövs förändringar av fredspliktsreglerna i situationer när en arbetsgivare, som är bunden av ett kollektivavtal i förhållande till en arbetstagarorganisation, utsätts för stridsåtgärder av en annan arbetstagarorganisation. Utredningen omfattar därmed inte sympatiåtgärder.
Om utredaren kommer fram till att författningsändringar är nödvändiga ska utredaren även lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs. Rätten att vidta stridsåtgärder utgör en viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Redan idag finns begränsningar i stridsåtgärdsrätten. Om man ska införa ytterligare begränsningar i den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder krävs mycket noggranna överväganden och ett gediget förarbete.
Tiden som utredningen har fått till sitt förfogande är en avvägning mellan intresset av skyndsamhet och intresset av att utredningen ska lämna tillräckligt väl genomarbetade överväganden och förslag som är möjliga för regeringen att gå vidare med.
Stockholm den 30 oktober 2017
Ylva Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.