Demokratiseringsprocessen i Uzbekistan
Skriftlig fråga 2005/06:1642 av Hassan, Maria (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-17
- Anmäld
- 2006-05-17
- Besvarad
- 2006-05-24
- Svar anmält
- 2006-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 maj
Fråga 2005/06:1642 av Maria Hassan (s) till utrikesminister Jan Eliasson (s)
Demokratiseringsprocessen i Uzbekistan
Den 13 maj var årsdagen sedan den repressiva regimen i Uzbekistan använde våld för att slå ned civila demonstranter i Andizjan som krävde demokratiska förändringar. Säkerhetsstyrkorna sköt skarpt och hundratals dödades och sårades. Kampen mot terrorism och hänvisning till landets säkerhet används som ursäkt för att kväva all opposition och slå hårt mot yttrandefriheten.
Fängslande av människorättsaktivister, tortyr och misshandel, orättvisa rättegångar och bristen på yttrande- och föreningsfrihet är en vardag i Uzbekistan.
President Islam Karimov har avvisat världssamfundets krav på opartiska utredningar av händelserna i Andizjan. Olyckligtvis blundar såväl Ryssland som USA för bristen på demokrati i Uzbekistan. Visserligen fördömde västvärlden massakrer och EU har infört sanktioner mot Karimovregimen. Frågan är om dessa åtgärder är tillräckliga. Tystnaden kring Andizjan måste brytas och omvärlden bör ställa högre krav på den repressiva regimen i Uzbekistan.
Samtidigt borde EU-länder inleda nära samarbete med oppositionsgrupperna och lära dem mer om demokratiska och ekonomiska reformer.
Jag vill fråga statsrådet vilken roll för Sverige i demokratiseringsprocessen i Uzbekistan han avser att verka för.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1642 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1642 om demokratiseringsprocessen i Uzbekistan
Utrikesminister Jan Eliasson
Maria Hassan har frågat mig på vilket sätt Sverige kan verka för en demokratiseringsprocess i Uzbekistan.
De tragiska händelserna i Andizjan i Uzbekistan i maj 2005 visar på den brist på respekt för de mänskliga rättigheterna som råder i Uzbekistan. Enligt de uzbekiska myndigheterna dödades 187 människor medan vittnen och MR-organisationer rapporterar långt flera dödsoffer. I samband med händelserna greps ett stort antal människor av de uzbekiska myndigheterna och dömdes till långa fängelsestraff.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har med anledning av händelserna i Andizjan upprepade gånger uppmanat Uzbekistan att inrätta en oberoende internationell undersökningskommission. Då Uzbekistan avvisat detta, antog FN:s generalförsamling i december 2005 en resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan. Detta skedde på initiativ av EU. I resolutionen uppmanas Uzbekistan att fullt ut respektera de mänskliga rättigheterna och att samarbeta med och följa rekommendationerna från FN:s och OSSE:s olika mekanismer.
EU har vid flera tillfällen kraftigt fördömt det överdrivna, oproportionerliga och urskillningslösa våld som utövades av de uzbekiska säkerhetsstyrkorna i Andizjan. EU har också uppmanat de uzbekiska myndigheterna att efterkomma FN:s krav på en oberoende internationell undersökningskommission. EU:s särskilde representant för Centralasien, Jan Kubis, har besökt Uzbekistan och framfört EU:s budskap direkt till de uzbekiska myndigheterna.
Sedan Uzbekistan avvisat en oberoende internationell undersökning, antog EU:s utrikesministrar hösten 2005 slutsatser om förbud för export till Uzbekistan av vapen, militär materiel och annan utrustning, som kan användas för internt förtryck. Vidare infördes reserestriktioner för de personer som var direkt ansvariga för det urskillningslösa och oproportionerliga våldet i Andizjan. Den 15 maj 2006 antog EU:s utrikesministrar rådsslutsatser om Uzbekistan där EU återupprepar kravet på en oberoende internationell undersökning och konstaterar att EU under hösten 2006 kommer att utvärdera de vidtagna åtgärderna.
EU har vid flera tillfällen i OSSE:s permanenta råd krävt att en internationell undersökningskommission utreder massakern i Andizjan. EU har vidare uttryckt kritik mot att MR-organisationer, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och diplomatiska observatörer inte fått tillträde till samtliga rättegångar mot de anklagade. Detta trots löften från uzbekiska myndigheter om att så skulle ske. Vid OSSE:s ministermöte i Ljubljana i december 2005 riktade den svenske delegationsledaren, kabinettssekreteraren Hans Dahlgren, skarp kritik mot Uzbekistan för massakern i Andizjan och krävde att OSSE aktivt skulle följa upp vad som skett. ODIHR har också i en rapport om de inledande rättegångarna, kritiserat dessa för allvarliga brister vad gäller rättssäkerheten och uppmanat myndigheterna att genomföra rättegångarna i enlighet med internationell standard.
Inom partnerskapet med Nato har Sverige i det euroatlantiska partnerskapsrådet aktivt bidragit till en diskussion om den värdegrund som ligger till grund för partnerskapet, vari Uzbekistan ingår, och vilka åtaganden som följer av detta.
Sverige är således aktivt i samtliga dessa forum i arbetet att finna lämpliga instrument för att påverka Uzbekistan i demokratisk riktning.
Vi kommer från svensk sida att fortsatt följa utvecklingen i Uzbekistan och verka aktivt i internationella forum för att respekten för de mänskliga rättigheterna upprätthålls i Uzbekistan för att få till stånd en demokratiprocess i landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.