Decentraliserat ansvar för mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 2009/10:947 av Gabelic, Aleksander (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-06-24
- Anmäld
- 2010-06-28
- Besvarad
- 2010-06-30
- Svar anmält
- 2010-07-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 juni
Fråga
2009/10:947 Decentraliserat ansvar för mänskliga rättigheter
av Aleksander Gabelic (s)
till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)
I samband med att Sverige ratificerar internationella konventioner om mänskliga rättigheter förbinder sig staten att respektera, skydda och främja alla invånares mänskliga rättigheter på samtliga nivåer i samhället. Regeringen har det yttersta ansvaret för att följa internationella åtaganden. Ett decentraliserat förvaltningssystem förändrar inte statens övergripande skyldighet att implementera juridiskt bindande internationella texter.
Frågan är hur samspelet mellan stat, kommun, landsting och övrig offentlig sektor ser ut när det gäller efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige. Vid ekonomiska avvägningar finns en risk att exempelvis enskilda barns rättigheter tolkas olika beroende på var i landet de bor. Inte heller frågan om våld mot kvinnor hanteras samstämmigt på regional och lokal nivå. Vid upprepade tillfällen har FN:s övervakningskommittéer påpekat att Sveriges decentraliserade förvaltningssystem kan leda till olik och orättvis behandling för enskilda medborgare. Även människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch har i sina årliga rapporter påpekat att uppenbara olikheter på kommunal nivå inte kan anses vara förenligt med Sveriges internationella MR-åtaganden.
Avser ministern att ta initiativ till en översyn av svenska kommuners implementering av mänskliga rättigheter och att utforma ett system som möjliggör en tydligare samstämmighet när det gäller hanteringen av MR-frågor på regional och lokal nivå?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:947 besvarad av Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Svar på fråga
2009/10:947 Decentraliserat ansvar för mänskliga rättigheter
Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Aleksander Gabelic har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en översyn av svenska kommuners implementering av mänskliga rättigheter och att utforma ett system som möjliggör en tydligare samstämmighet när det gäller hantering av MR-frågor på regional och lokal nivå.
Kommunerna och landstingen har en viktig roll och ett stort ansvar för att Sverige fullgör sina åtaganden om mänskliga rättigheter.
Att garantera att alla mänskliga rättigheter respekteras och får genomslag på alla nivåer i samhället – på den nationella nivån, i landsting och kommuner – är en både grundläggande och nödvändig utmaning. För att uppnå detta mål krävs kunskap och medvetenhet om mänskliga rättigheter hos alla berörda aktörer.
Inom ramen för arbetet med regeringens skrivelse En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95) har en rad olika åtgärder vidtagits för att stärka bland annat kommunernas arbete med mänskliga rättigheter. Regeringen har bland annat fortsatt och intensifierat dialogen med kommuner och landsting om deras ansvar för mänskliga rättigheter och en rad olika aktiviteter har genomförts inom ramen för detta arbete. En handbok om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet har till exempel tagits fram.
I samband med att den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter lades fram 2006 tillsatte regeringen också delegationen för mänskliga rättigheter (Ju 2006:02). Delegationens uppgift är att stödja den långsiktiga uppgiften att garantera full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i handlingsplanen. Delegationen ska inom ramen för sitt uppdrag till exempel stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i arbetet att säkerställa full respekt för mänskliga rättigheter inom deras respektive verksamhetsområden.
Delegationen har genomfört en rad olika åtgärder som riktar sig till kommunerna. Delegationen har till exempel låtit genomföra en studie av hur kommuner utbildar om mänskliga rättigheter och utarbetat metoder för hur statliga myndigheter, kommuner och landsting kan arbeta med frågor om mänskliga rättigheter. Delegationens uppdrag ska slutredovisas till regeringen senast den 30 september 2010. I slutrapporten ska delegationen lämna förslag på hur den offentliga sektorn kan erbjudas fortlöpande stöd i arbetet med att uppnå full respekt för de mänskliga rättigheterna efter det att delegationen har fullgjort sitt uppdrag.
Ett annat viktigt arbete som pågår för närvarande är utvärderingen av handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006–2009. Hans Ytterberg, tidigare ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning, fick i december 2009 i uppdrag att utvärdera handlingsplanens genomförande och resultat samt med utgångspunkt från utvärderingen lämna rekommendationer inför det fortsatta systematiska arbetet med mänskliga rättigheter på nationell nivå. Utvärderingen omfattar även de åtgärder i handlingsplanen som särskilt berör genomförandet av de mänskliga rättigheterna på kommunal nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2010.
De ovannämnda utredningarna kommer att utgöra underlag för regeringens ställningstaganden om det framtida systematiska arbetet med frågor om mänskliga rättigheter. Ställningstagandet ska presenteras i en skrivelse till riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.