De långa köerna till BUP
Skriftlig fråga 2017/18:820 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-20
- Överlämnad
- 2018-02-20
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Larmrapporterna duggar allt tätare om krisen inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Sverige. Föräldrar och unga slår larm, liksom skolan, om konsekvenserna av att köerna är så långa.
Vi ser att väldigt många fler barn och unga mår psykiskt dåligt i Sverige. Under de senaste åren har de sökande till BUP ökat med det dubbla. Under 2017 kom rapporter om unga som fått vänta i upp till två år på neuropsykiatriska utredningar. Väntetiderna ligger i genomsnitt på sex till nio månader. På många håll i Sverige är köerna för att komma till BUP årslånga. Detta är en fullständigt ohållbar och oacceptabel situation. Det är allvarligt och skapar stora problem för barnen, för deras familjer och även för skolan. Samtidigt är det självklart ett stort mänskligt lidande.
Det finns flera skäl till krisen. Antalet barn och unga som mår dåligt har exploderat de senaste åren, många av de nyanlända till Sverige har traumatiska upplevelser som behöver behandlas. Det finns inte heller tillräckligt med utbildad personal. På vissa håll är effektiviteten låg med få besök per dag. Många som jobbar inom BUP säger upp sig på grund av den dåliga arbetsmiljön och stressen. Krisen är både djup och lång, och under tiden växer köerna allt längre.
Detta är landstingens ansvar primärt men har blivit ett problem för hela samhället.
Jag vill därför fråga socialminister Annika Strandhäll:
Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att minska köerna till BUP?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:820 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/01203/FS
S2018/01313/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:820 av Katarina Brännström (M)
De långa köerna till BUP och fråga 2017/18:832 Lotta Olsson (M) Långa köer till BUP
Katarina Brännström har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att minska köerna till BUP och Lotta Olsson har frågat mig om jag ser någon koppling mellan det slopade prestationskravet och ökade vårdköer, och vad jag avser att göra för att minska köerna för de barn och ungdomar som väntar på vård idag.
Andelen som upplever psykiska besvär har ökat under senare år. Det finns t.ex. en tydlig tendens att många ungdomar och unga vuxna är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga konsumerar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård. Att barn och unga får den vård de behöver är en prioriterad fråga för mig och regeringen och jag är oroad av utvecklingen med växande köer till BUP.
Sett över tid har tillgängligheten till hela hälso- och sjukvården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan under den senare delen av den period då den tidigare prestationsbaserade kömiljarden fanns. Kömiljarden kritiserades bl.a. för att leda till undanträngningseffekter. Enligt den nationella vårdgarantin ska man få ett första besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar. Efter beslut om behandling ska man få denna inom ytterligare 90 dagar. Följer man tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utifrån dessa tidsgränser är den relativt god. 94,2 procent av patienterna i kön hade väntat kortare än 90 dagar på första besök i planerad specialiserad vård januari till september 2017. I årets överenskommelse har regeringen valt att ha ett särskilt fokus på tillgänglighet för de medel som ska fördelas till landsting för insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Målsättningen för tillgänglighet är fortsatt 30 dagar till första besök och 30 dagar till fördjupad utredning.
Frågan om tillgänglighet hänger också starkt samman med frågan om kompetensförsörjning. De problem med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten. Regeringen har vidtagit en mängd åtgärder. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Bland annat har medel tillförts för att stimulera fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom områden där de nationella behoven är stora, exempelvis med bibehållen lön. Men i slutändan är det ändå ett arbetsgivaransvar att säkerställa att det finns personal i tillräcklig utsträckning för att en god vård ska kunna ges.
Regeringen avsatte över 1 miljard kronor 2017 för insatser inom området psykisk hälsa. Regeringen gjorde bedömningen att det finns ett behov av att förstärka satsningen inom psykisk hälsa och förstärker därför med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020. Primärvårdens kapacitet och kompetens behöver stärkas inom området psykisk ohälsa och delar av den utökade satsningen ska därför användas till att utveckla första linjens psykiatri för både barn och vuxna. I vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) tillfördes 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Denna satsning ska fortsätta under 2018–2020. Med tanke på att många asylsökande och nyanlända är barn och unga avsätter regeringen dessutom 50 miljoner kronor från och med 2018 för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända.
För att på kort och lång sikt minska den psykiska ohälsan hos barn och unga är det avgörande att ha ett samtidigt fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. Vi kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för att hitta långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Även om vi har haft många bra projekt, så är det framför allt långsiktigt hållbara strukturer som behövs. En viktig del i att skapa långsiktighet är också att vi kan ha en bra dialog över blockgränserna, och vara överens om så mycket som möjligt.
Stockholm den 7 mars 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.